Jag är så glad att jag har min mamma, pappa, syster. Mina barn avgudar dessa personer. Och dom besvarar deras känslor. Min pappa är verkligen världens bästa morfar. Min mamma är världens bästa mormor. Min syster är världens bästa moster. Barnens farmor ger allt när hon är med barnbarnen, så hon tar hem priset för bästa farmor. Och så faster, Henne får vi inte glömma :-) Det finns ingen tveksamhet där alls. Dom ger allt när barnen är med dom. Det är äkta kärlek, precis som det ska vara. Och som mamma mår man så bra när man ser hur älskade ens barn blir av andra. Det värmer ♥

Det finns en reklam jag stör mig på... eller så är det jag som inte vet bättre....
Det är en tjej som är på en bilverkstad. Hon blir inkallad i bilhallen och bilen är klar. Då frågar hon om dom har kollat nåt som jag inte minns vad det heter. Nej säger han då men det ska vi göra. Och här kommer det jag stör mig på, han säger då:
-Gå in och ta en kopp FIKA så länge.
Ta en kopp fika??! Heter det så? Är det, det nya som man säger nu?
Jag säger ju ta en kopp kaffe eller the.
Lite lustig sak att hänga upp sig på kanske, men det har verkligen fastnat i mitt huvud.

Jag har hört flera personer säga att det blir roligare att städa om man klär upp sig lite. Eller nej, nu måste jag rätta mig själv... inte hört. Läst!
Tänkte att jag skulle prova på detta fenomen... Så jag valde att dra på mig en lång klänning. Jimmy tycker jag blir så vacker i det så där av mitt val.
Men detta var fel. Städningen blev inte ett dugg roligare, för mig alltså.
För Jimmy blev nog dammsugningen roligare eftersom han fick se på vackra mig. Fast jag fick ju ut en sak av det, ett rent golv. Så vi vann kanske båda två på detta när jag tänker efter.

Idag har jag även varit hos min älskade syster en sväng på en kopp kaffe. Imorgon natt åker hon, hennes man och son till Stockholm för att på torsdag ta flyget till Egypten. Ja, jag är extremt avundsjuk. Vore helt onaturligt att bli något annat! Men mest av allt kommer jag sakna dom. Det känns tomt att dom inte är hemma.... Vi träffas inte varje dag, och ibland kan det gå veckor... men man har ju ändå haft dom ett samtal bort... men nu ska man stå ut ända tills den 28... Blir lång vecka. Men jag är så glad för deras skull. Det är ju bröllopsresa detta, och dom både är värda att få komma bort och behöver det nog faktiskt. Det har varit ett upptaget år för dom.

Och så till sist... Jimmy gjorde maränger idag. Men misslyckades stort!! När dom var klara så kändes dom som kladdiga tungor och smakade äggvita... Jag klarade inte av att äta dom alls... skit-läskiga!!
Men ag måste lägga till att han brukar göra maränger ofta, och detta var första gången han misslyckades.

Idag var vi hos logopeden med Julia. Mötet gick bra och vi ska komma igen i april och då även ta med oss Wille för en kontroll. Han är så lik Julia med sitt "prat" (eller uteblivet prat rättare sagt), så det ska kollas upp sen.
Vi kommer få hem lite hjälpmedel till både Julia och Wille.
Julia kommer få en apparat som man ställer in på olika tider, typ 30minuter eller liknande. Detta är för att hon har lite svårt att sitta stilla och koncentrera sig och då kan denna maskin hjälpa henne att få lite mer koll på tiden och då inte bli så orolig av sig. Tex så ska vi använda den vid maten så hon ska lära sig att man sitter tills tiden gått ut. Eller om hon vill spela ett spel så ställer vi in en tid som hon då ska sitta och spela. Nu har hon svårt att slutföra saker eftersom hon har dom där kända "Myrorna i brallan".
Jimmy kände till denna maskin från jobbet och vi tror båda det kommer bli toppen med detta... hoppas vi...!
Julia är även så märkte dom idag att hon munandas. Med det menas att hon inte andas genom näsan utan genom munnen. Hon snarkar även och detta kan bero på körtlar som barn har som sedan växer bort. Men dessa har kanske inte börjat gå tillbaka hos Julia och dom ger det 6månader, sen ska det kollas hos en läkare för dom kan behöva skrapas annars. Så jag hoppas verkligen det går tillbaka av sig självt.
Wille ska få en ram där vi sätter in bilder på sånt han tycker om, sen spelar vi in vad som är på bilden och då kan Wille trycka på en knapp så spelas vår röst upp och säger vad som är på bilden. Detta är för att försöka locka Wille till att prata. Stackarn är ju så frustrerad över att inte kunna prata och detta resulterar i mycket gråt och trots.

Så det var det! Jag tror nog jag fick med det mesta :-)

Länge sen jag skrev här... men det händer liksom inte så mycket i mitt "offentliga" liv... Så jag har helt enkelt inte haft nåt vettigt att skriva. Har jag väl egentligen inte nu heller men kände att det ändå behövdes uppdateras...
Så vad händer här då?
Inte mycket... Barnen går på dagis och i skolan och mår toppen! Lite förkylda men det får man räkna med under denna årstid.
Vi har även haft kalas för Hampus, både för hans bästa vänner och släkten. Vet inte om jag kanske redan skrivit om att han haft kalas för sina kompisar? Har inte så mycket koll på saker och ting och minnet är tyvärr inget bra alls längre. Men det finns ju en logisk förklaring till...
Men alla fall, han hade ju kalas för sina vänner och det gick toppen! Han var så nöjd och lycklig, och då blir ju vi minst lika nöjda och lyckliga för hans skull.
Sen i helgen som var nu så hade vi kalas för släkten, och även då hade vi en mycket nöjd och glad grabb!
Så nu är alla kalas klara för detta år och är inte dags för nåt nytt förens jag fyller r i mars. Känns skönt faktiskt. Alltså, jag älskar att få umgås med min familj, och att ha dom runt mig. Men jag är så trött, och energin finns tyvärr inte där, hur mycket jag än vill.
Vad mer... ja... vårt programkort till dekodern är borta... och vem av barnen som tagit det vet bara dom... Så smarta så dom skyller på varandra så där får man ju inte fram nåt vettigt. Vi har letat som tokar men det är borta! Så det får bli att beställa nytt... Kul! Men så är det att ha barn :-)
Ja, och på torsdag ska vi med Julia till logopeden i Västervik, får väl se vad dom säger.
Och så småningom så ska vi dit med Wille. Han påminner tyvärr för mycket om Julia när det gäller talet så vi måste komma dit med honom med. Men jag tycker det är bra att dagis redan nu uppmärksammar detta. För ju tidigare insatser sätts in desto fortare kan han få hjälp.

Japp, thats it!!

Hampus 6år!!

♥ Idag blir denna fina, underbara, fantastiska kille 6år! ♥
♥ Min stora Hampus ♥

Härlig höst!

Ja faktiskt! En dag som detta kan bara vara härligt. Fina färger och varmt... Härligt!
Tänk att det redan är 1a oktober!! Var tog denna höst vägen?!
Eller ja, jag vet vart den tog vägen... Ingen rolig upplevelse, och hösten kommer nog gå lika fort.... Hur eller hur så är det en stor dag imorgon... Hampus blir 6år!! Och imorgon är det dags för hans första kalas för sina bästa vänner, så fyra killar kommer hit och ska fira honom. Och en STOR hög med paket ligger i vårt sovrum och väntar på att bli öppnade av min STORA pojke. För så är det, han är stor nu, och det märks på så många sätt. Ett är ansvar, vet inte vad jag skulle gjort utan den pojken.
Nu ska jag över på den andra bloggen och skriva av mig lite :-)