Då var det söndag!
Denna helg har verkligen flugit fram... På både gott och ont.

I fredags så var det dags för mormor att jordfästas. Vädret kunde inte varit bättre och sällskapet var perfekt. Vad mer kan man begära...!
Efter den lilla cermonin så gick vi och åt lunch, mysigt och trevligt.
Sen tog jag Julia och hon och jag gick hem och fikade hos mamma, Jimmy och resten av barnen gjorde lite ärenden på stan för att sedan gå hem och fixa på gården. Gräset behövde klippas igen. Växer som sjutton det där...
Resten av dagen gick åt, till vad kan jag inte minnas riktigt...

Sen lördagen. Då var det bara att sitta inne och vänta på att det värsta ovädret över sen bar det iväg. Men lika väl så hamnade vi i oväder titt som tätt. Men det gick an. Men inte hittade man speciellt mycket som vanligt. Men lite godis åt barnen köptes ji och så munkar!
Sedan fick vi besök när vi kom hem. Super trevligt!! Hoppas det sker snart igen.
Och så blev det kväller!
Då begav vi oss till mina föräldrar och satt och umgicks lite.
Barnen var hemma med farmor och sov. Kan lova att det var skönt att komma ut lite utan barn... Även om jag saknade dom små ♥♥♥
På nattkröken blev öl tältet. Kände inte igen en kotte... Lite trist.
Och hemma var vi redan vid halv 1...
Men som sagt, så skönt att komma hemifrån lite på tu man hand. Det behövs ibland om inte annat. Så tack svärmor för hjälpen. Det uppskattas vill jag lova.

Idag vaknade jag efter en till stor del sömnlös natt och var pigg! Jo trött såklart, men mådde toppen! Kändes fantastiskt!!
På eftermiddagen så blev den en promenad runt kvarteren och sen hem till mamma och pappa igen. Där bjöds det på så god mat. Fortfarande mätt!! Grillat kött, potatissallad och grillade grönsaks grillspett! Mumma!! Efter det blev det kaffe och tårta, sen lite kubb. Kändes skönt att må bra idag så man inte missade allt.

Här hemma har det inte gjorts mycket vill jag lova. Det behöver både dammsugas, dammas och städas både här och där. Men i detta nu så håller faktiskt Jimmy på och betar av den där listan, så jag tänker inte göra många knop för att bocka av nåt faktiskt.

Imorgon... Imorgon!! Fii fann vad nervös jag är... Dä ä ju så en kan krävere!!

Förresten...

Jag måste bara berätta.

Jag har alltid avskytt South Park. AVSKYTT!! Men så för några veckor sedan orkade jag inte byta kanal (jag vet, höjden av lathet) men det var fasen roligt ju! Dom gjorde totalnarr av WOW (World Of Worldkraft eller vad nu skiten heter).
Och då fick jag upp ögonen för denna serie, inte bara skit faktiskt. Är kanske sant som Jimmy så ofta påpekar, jag är kanske lite fjortis ibland... Jag har mina stunder alla fall!

Fick inte hem staketet idag heller... Att det ska vara så svårt! Jag har inte ens tid att hämta hem det, hur ska jag då hinna sätta upp det. Visserligen borde jag verkligen försöka få hem det nu när svärmor kommer... Kanske hon är sugen på att bygga...!
Ja det tål att tänkas på.

Mycket om inget.

Idag har jag fyndat... Inget ovanligt enligt dom som känner mig.
Köpte en skjorta (längre som även funkar som klänning typ) för 99:- (halva priset), och så kom jag även över ett linne för 29:- (kostat 199:- innan tror jag det var). Köpte även dekorationer till ljusfat och blomgrupper för 50:- (skulle kostat 100:-).
Känner mig mycket nöjd över alla mina fynd!

Idag har jag även varit och sett på när Thim spelat fotboll. Mitt samvete mår mycket bättre denna vecka vill jag lova!
Och det var ju så kul!! Hampus frågade mig var Thim var (det var ju ungefär 15-20 ungar som rörde sig på plan).
Jag kollade då över planen och blev så full i skratt. Jag sa till Hampus att titta efter den som rör på sig mest. Och ja, han såg Thim!
Och det är sant, det var han som rörde på sig mest!! Den gossen har energi, så att spela fotboll är det minsta han behöver. Sötungen ♥

För övrigt idag har det gjorts massor! Bland annat varit och fikat med barnen. Supermysigt!!
Mötte även på en på kvinna som gjorde mig så glad. Vi började prata och under samtalet så sa hon något så snällt, hon tyckte att trotts att vi har så många barn som är så pass små så är dom så väluppfostrade och skötsamma. Sånt värmer att få höra. Är det något som gör mig glad så är det när någon uppmärksammar "vårt slit" med barnen. Det är ett medvetet slit, men inte mindre jobb för det.
Denna kvinna förstod precis hur vi menar när det gäller allt som har med barnen att göra... Så lustigt... Varken jag eller Jimmy vet vem hon är, vi har aldrig mötts innan (vad vi vet) men när hon och jag pratade så fyllde vi i varandras meningar. Hon förstod mig precis när det gällde barn, och jag förstod henne. Det var som att möta sig själv om 20år och ha ett samtal (fast hon bara fått ett barn). Det var skönt att få den pratstunden, som att någon skickat henne vid exakt rätt tidpunk.

Imorgon kommer svärmor, så idag har jag städat så fingrarna blöder!! Fy sjutton var jag gnott och haft mig... Inte en sak får stå fel!!
Neeej! Jag har inte lyft ett finger här hemma, Jimmy har visserligen dammsugit, men det är ett måste varje dag... Sjukt mycket sand.
Svärmor kommer visserligen, men jag tror faktiskt inte hon bryr sig så hårt hur hemmet ser ut. Inte mer än vad andra gör alla fall. Och barnen kommer inte ge henne en enda chans att kolla ändå... hihi!! Mitt hem är helt okej, kanske välstädat enligt många!
Svärmor kommer för att hjälpa oss med avlastning på lördag och måndag!! Uppskattar det så otroligt mycket!
Barnen längtar vill jag lova. Hampus förstod precis vem jag menade när jag sa att hon leker av bara sjutton när hon är här :-D

Imorgon kommer jag med stor sannolikhet inte skriva här, kanske heller inte på lördag. Just nu känner jag att det tar emot att kliva upp imorgon, så att sätta sig och blogga känns omöjligt. Men när dagen är över så kommer det kännas så mycket bättre. Bättre än det gjort på många veckor.
Det positiva imorgon är att jag ska få träffa mina mostrar, saknar dom.

På lördag ska jag faktiskt ut och parta lite! Ska bli så kul!! Tro nu inte att ni kommer få se mig full på lördag, om ni gör det så råder jag er att köpa en lott... För det händer liksom inte, och skulle det ske så har ni en otrolig tur!
Fast det är klart... En dag sker det....

Jaha... Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva. Känner mig ganska tom... Eller nej inte tom. Men jag orkar liksom inte tänka mer idag. Hjärnan har gått på högvarv!

Imorgon har jag så sjukt mycket att göra. Först måste jag fixa med skorna till Wille, sen massa små ärenden, sen ska jag gå och fika med alla barnen när Jimmy är på möte. Efter det ska vi hem (tror jag) och sen hämta delar till staketet som vi för övrigt inte hann med att göra idag. Sen ska jag och Hampus iväg på kvällen och spana i det nya fotbolls geniet (jo jag tror han kommer bli känd) Thim.
Sen hem och sova.... Sen ska fredagen vara här... Dagen jag bävat för mer än jag trott.
Skönt att ha ett fullt schema, men hinner inte med att tycka, tänka och känna så mycket. Fredagen sen är full, och även så lördagen. Söndagen är ganska full och en del av måndagen.
Det är tur att jag har Jimmy, hans icke stressade personlighet tar ner min mycket stressade personlighet... Blir en ganska bra kombination det där.

Och annars? Ja idag var jag hos min syster och tog en fika (utan att ha barnen med mig, wohoo!!). Sen följde min mamma och lillebror med mig hem och vi åt middag ihop. Trevligt med sällskap.

Nepp, nu ska jag ta mig i kragen och i alla fall få bort ansiktet (Sminket). Detta görs endast i skydd av mörker...!

Idag tog jag med mig Julia och gick ner till mina föräldrar. Jimmy skulle fixa med landen och Hampus rensa ogräs... Underbart med barn som vill hjälpa till med något. Och så Wille, jag han hänger bara på... Och idag fick han hänga på Jimmy.
Det blev ett par timmar för mig och Julia. Vi passade på att kolla in min lillebrors cross... Så söt den var (intern skämt).

När vi kom hem så var det dags för middag.
Och när väl den var intagen så satte jag igång att städa! Man får passa på när infallen kommer.

Imorgon ska vi mäta gården. Vi måste få upp ett staket nu. Hampus har börjat bli lite väl modig och Julia kan man inte lita på ett dugg. Visserligen kan man inte lita på dom även om det sitter ett staket, men man hinner ikapp dom lite tidigare då staketet bromsar upp dom lite. Sen är det skönt att få upp en tomtgräns. Just nu flyter ju allt ihop och vissa kan ha svårt att förstå orden "ditt" och "mitt". Sånt gillar jag verkligen inte.
Så som sagt, imorgon ska det mätas och kolla upp vad vi ska ha... Blir något enkelt och bra.

Nej, nu ska jag njuta av mitt nystädade hem, och allt bra på tv;n. Jag funderar på att unna mig lite kladdkaka ikväll. Åt en bit förra veckan och hjälp vad dåligt samvete jag fick. Men jag gick inte upp i vikt och det var ju som sagt en vecka sen... Får köra lite extra situps ikväll! Körde visserligen ett pass idag på dan med... Så det blir nog + - 0 när allt är klart. Så då gör det ju inte så mycket.

Något obehaglig läsning....

Inatt drömde jag något en förälder aldrig ska behöva uppleva. Jag drömde att Julia fick fel på sitt hjärta och dog ifrån oss... Och i drömmar blir ju allt så lustigt... Så hon hade tydligen dött här hemma och eftersom ingen ambulans eller någon ville komma så la vi henne på altanen över natten. På morgonen när jag skulle kolla till henne så råkade jag klämma hennes lilla hand. Då helt plötsligt börjar hon gråta.
När jag då ringer sjukhuset och ber om hjälp så säger dom bara att jag får väl komma in med henne... Men ingen ambulans, ingen taxi, ingen som vill hjälpa mig alls. Ingen!
Ingen bryr sig om att min lilla flika dött och levt upp igen... Jag var så glad att få henne tillbaka... men ingen annan brydde sig. Min älskade lilla flicka ♥

Fy vad jag grät när jag vaknade. Även fast jag hörde Julia på nedervåningen så fick jag inte bort den där tomma sorge känslan. Min lilla flicka borta! Känner mig helt konstig idag, och gråten i halsen hela tiden. Får upp den där bilden på hennes lilla hand och hennes ansikte där hon låg. Längtar efter att få hämta henne på dagis, aldrig har 3timmar känts så länge i hela mitt liv.

Varför drömmer jag såhär nu? Varför drömmer jag något sånt här alls? Jag skulle aldrig klara av att leva om något hände mina barn. Jag river ju för faan upp himmel och jord bara nåt litet skit händer med dom. Byter dagis, sittstrejkar på sjukhus... Allt!!

Visserligen kan det ha och göra med fredag... Drömmar och verklighet hänger ju inte alltid ihop, och kanske känner och mer än jag trodde. Men på fredag ska punkten sättas, och jag kanske inte är så redo för det. Jag som trodde det skulle "gå så lätt" om man nu kan säga så... Mormor ska jordfästas (vet inte om det heter så) och det borde kännas bra. Jag menar, äntligen får hon komma till morfar, och nu vara med honom för resten av tiden. Jag borde vara glad. Och jag trodde jag var glad (inte jippi hurra, utan en mer tacksam känsla... eller nej jag vet inte alls hur jag ska beskriva detta)... Alltså, jag är glad för mormors och morfars skull, om man kan säga så. Men jag vet inte... Nu låter allt jätte lustigt, men ni som förlorat någon ni älskar vet hur jag menar. Man är glad att personen återförenas med sitt livs kärlek, men man vill ha den här. Man är redo, men man blir ändå aldrig redo. Ni vet... Eller hur.
Jag ska avsluta nu, innan jag gör saker mer komplicerat.

♥

Innan alla ljusen brunnit ut
Allt för tidigt tog vår kärlek slut
Det är så jag tänker
Såsom gatan blänker
Söker mina ögon efter ljus

Det fanns dagar då jag ville tro
Att vår kärlek hade slagit rot
Sökte sig med vinden
Växte upp mot himlen
Efter allt det vackraste vi gjort
Men än idag så sitter jag här
Utan svar jag vet inte när
Kommer du
Kommer du hit igen

Innan alla ljusen brunnit ner
Fick jag aldrig ge det jag vill ge
Allt jag ännu saknar
Varje dag jag vaknar
Är den tid vi aldrig skulle se
För än idag så sitter jag här
Utan svar jag vet inte när
Kommer du
Kommer du hit igen

Innan alla ljusen brunnit ut
Allt för tidigt tog vår kärlek slut
Det är så jag tänker
Såsom gatan blänker
Söker mina ögon efter ljus

Det är så jag tänker
Såsom gatan blänker
Söker mina ögon efter ljus
Innan alla ljusen brunnit ut...

Nu har åskan försvunnit igen. Och det var ett rejält oväder vill jag lova!
Vi var ute på altan och fixade med min stol när det bröt ut... Och det är verkligen illa och till och med jag stänger av datorn och tv;n. Men det åkte av. Och snacka om tur, för när vi stod där ute så ser Jimmy hur blixten slår ner i huset bara några meter nedanför oss, i antenn. Vi har redan varit med om att en dator brunnit upp för oss pga åska, vill inte igen!
Men nu är det som sagt över, och solen skiner ingen.

Ett talesätt som ändå ofta verkar stämma är nog: Efter regnet kommer solen.
Om man ser det i vädersyn så stämmer det ju... för nån gång kommer ju alltid solen fram... Kan ta minuter, kan ta veckor... Men kommer alltid!
Eller så kan man se det ur en mer filosofisk syn, man råkar ut för mycket skit (regn då) men nån gång blir det ju bättre (solen såklart).

Väder och vind.

Tänk, det blev visst väder idag med, det trodde jag inte.
Om man ska gå på dom olika prognoserna som erbjuds på internet så är man illa ute. Tro mig! Enligt dom så skulle det idag vara mycket regn, ungefär 17grader och ingen sol. Det har varit mycket moln, det har kommit några droppar regn och det har visserligen blåst. Men alltså, i det stora hela så har det varit finfint väder!
Hoppas det forsätter såhär nu!

Julias lugg är förresten klippt nu. Så nu hoppas jag att hon inte ska skälla på mig om det på ett tag den tösen.

Jag är förresten jäkligt sur på turistbyrån i denna by håla! Man kan ju tro att dom om några ska ha koll på när och var saker sker. Men nehej då! Jag frågade dom för ca 1½månad sedan när marknaden är, det brukar alltid vara en i maj. Då svarar hon (stensäker) att det är den 22maj. Jahapp... Säkert! Det var ta mig sjutton ingen marken igår vill jag lova. Nu är detta ingen tragedi, men jag irriterar mig som fasen på detta. Dom ska ju veta.
Nu är det så att den är på lördag istället, och vi ska dit! Vi går alltid på marken, inget hindrar mig vill jag lova. Vår familj har som tradition att man går dit, äter karre och korv, köper godis och så lite (läs mycket) munkar. Varje gång samma sak. Men det funkar för oss, så vi kommer fortsätta med detta.

Nu ska jag snart se "Skuggan av värme". Jimmy förstod verkligen inte varför jag skulle se den igen... Dum fråga... Svaret är Joel Kinnaman.
Min syster kollade lite undrande på mig när jag sa att jag måste se den idag. Sen när jag sa att Joel är med i den så nickade hon förstod direkt varför... Det är något speciellt med den mannen.

Idag vaknade jag och solen sken! Kan inte bli mycket bättre start på dagen enligt mig.
Vi skulle från början bara gå ner till stan och kolla lite, men hamnade på ALV igen.
Men så mysigt vi har haft det!!
Och vad William har gått, han har verkligen njutit av denna dag.
Men det både han och syskonen mest uppskattade var nog vattenleken, vatten är ju bäst helt enkelt.
Och det märktes att han älskade att få springa med Hampus och Julia och busa... Tänk att så lite kan betyda så mycket.

Efter att vi varit på ALV så gick vi till ICA. Jag vill ha en kruka som man hänger i fönstret med en hängväxt av nåt slag. Men jag jag hittade inget som passar... Fanns en vit kruka men det skulle bara irritera mig, i det andra fönstret så är det bara svarta krukor nämligen.
Så det får vänta tills på måndag när alla affärer har öppnat igen.

Efter att vi varit hemma med alla saker och tankat i lite mat så gav vi oss ut igen. Tog en prommis ner till min mamma som satt ute på gården.
Man måste ju utnyttja varje solminut man får när det väl bjuds.

När vi sen kom hem fixade jag mat åt barnen, och under tiden som dom åt så passade jag på att städa. Skönt att få det gjort när dom är vakna, för då kan man ju ägna desto mer tid åt sig själv... Man får inte vara dum!

Imorgon ska vi till min syster, Julias lugg är som gräs... Det växer på fort som fasen när solen lyser... Så den måste kapas ner en bit. Men det är visserligen bra, då har vi en anledning till att gå ut imorgon (ska för övrigt bli regn... Men som jag sa till Jimmy så ska man inte se sig blind på vädersidorna, det är bättre att dra upp persiennen och kolla ut).

Nu ska jag fortsätta plågas. Har bränt upp mig fullständigt idag på axlar och nacke (har ju blivit röd i ansikte, på bröst och armar med men inte nåt vidare mycket). Fii faan säger jag alltså! Detta var inte medvetet! Det bara kom. Visserligen har jag ju inte smörjt in mig, och jag har heller inte hållit mig i skuggan. Men det är inte så lätt att bara sitta i skuggan och päsa när man har småbarn. Och det tråkigaste av allt är att jag kommer ju inte bli nåt vidare brun heller... Jag blir kräftröd, för att sen få blåsor, för att sen flänga skinn för att till slut bli lika blåblek.
Kul!

Är vi för säkra?

Jag satt nu ikväll och kollade på Karlsson på taket. Den filmen är från 1974 om jag inte minns fel... Och nu börjar jag fundera.
I filmen finns det speciellt 2 saker som jag förvånad och skräms över.
Nummer 1: Lillebrors fönster. Mamman i detta hushåll (eller någon annan för den delen) bryr sig inte alls om att fönstren i hans rum står på vid gavel när hon går in oc släcker för natten. Det är heller inget konstigt med att pojken sitter på fönsterbrädat och kikar ut om dagarna... Dom bor alltså i en takvåning, 4trappor upp. Förstår ni hur högt det är? I mina barns rum, och i alla rum för den delen, har vi lås på fönstren.
Jag tror ärligt inte att man lär sig av alla misstag man gör, och detta är ett av dom. Jag har då aldrig ramlat ut ur ett fönster, men jag vet ändå att det kan vara farligt. Så allt måste inte upplevas.
Nummer 2: Karlsson och lillebror är ute och flyger. Dom hör ett barn gråta. Dom flyger dit och hittar ett barn som är ca 7-9månader gammal som ligger i en barnkorg och vrålar. Här har alltså föräldrarna lämnar sitt barn ensam hemma och gått ut. Var dom varit och är vet jag inte, men dom kommer hem efter ett bra tag. Ingen är alltså hemma vid tidpunkten Karlsson och lillebror är där inne. Med detta är det minst 2saker som jag inte fattar, dels så kan man inte ha ett så stort barn i en korg, fattar dom seriöst inte att barnet kan sätta sig och häva sig ur? Detta är sannerligen inget omöjligt, snarare möjligt. Och det andra, att dom lämnar ett litet barn ensam. Det finns för mig ingen ursäkt till detta. För när dom kommer hem så ser man dom komma och gå på trottoaren hand i hand. Så att dom var akut slut på mjölk och barnet sov köper jag inte. Man går väl ändå inte till affären tillsammans utan barnet? Då stannar väl en hemma eller så tar man med barnet?

Det är då där mina tanlar börjar fara runt... Är hemmen idag för säkra för barnen? Är det som i filmen man borde leva?
Jag har då svårt att tro det... Och det pinsammaste av allt, det är den generationen som ofta vill lära oss hur man gör,
Alltså, dom som var småbarns föräldrar på 70talet är idag ofta en mormor, morfar, farmor, farfar... Och vi kan ju alla se i filmerna vad duktiga dom var på att se efter sina barn. Vill man verkligen ta råd av dom?
Nu drar jag dom visserligen över en kam... Men om man tar åt sig så kanske jag har rätt? Jag tror nu inte alla som hade småbarn på den tiden var lika "höga på livet" och svävade på rosa moln... Det fanns dom som faktiskt agerade vuxet och tog väl hand om sina barn. Så om du gjorde rätt så ta inte åt dig. Va stolt att du stod emot dom andra som trodde barn under 1år klarade sig själva hemma, och att barn inte skadades av att falla ner från 4de våningen.
Vad jag mer vill säga är att var inte så kritisk mot oss som idag har småbarn, vi har minsann säkra hem alla fall, och vi vet att barn skadas av att falla 4 våningar...

Idag har jag och Julia varit på stan. Guuuud så mysigt det var! Allt var så perfekt. Bra väder, bra humör och trevligt folk överallt.
Det märktes på Julia att hon uppskattade det, det verkligen sken om henne. Så detta ska göras oftare, både hon och jag behöver det. Vi brudar måste ju hålla ihop.
Resultatet av vår dag blev varsitt nagellack (Julia rosa och jag rött), och ett par 3kvarts harembyxor till mig. Har redan ett par men dom är ju så sjukt sköna! Dessutom kostade dom bara 29:-
Julia tyckte det var superkul att hänga med mig i provrummen, där fanns ju speglar och då fick hon ju anledning att se på sig själv lite... Fåfängda flicka.
Men jisses vad hon pratar... Känner mig helt proppad i skallen nu ikväll... Det finns ju inget stopp i henne. Sen för den delen försöker jag inte få tyst på henne... Jag uppmanar henne. Det är underbart att äntligen få höra henne prata, så även om så öronen skulle blöda på mig så skulle jag njuta! (Ni som har barn som varit sena med pratet vet hur jag menar)
Efter ett tag så mötte vi upp resten av familjen och gick och åt pizza.
Sen var det bara att gå hem, och där blev det fika med mormor och morfar! Trevligt!!

Hela dagen idag har varit perfekt på alla sätt! Och barnen har varit så glada och lätta att ha och göra med. Inte bara vi vuxna som blir på bra humör av detta underbara väder.
Men enligt vissa vädersidor så ska detta fin fina väder tydligen ta slut nu... Skit!

Jimmys tatuering,

1a bilden. Innan den "fixades".

Efter ifyllning och innan påbyggnad.

Och nu är den klar (eller nästan... den ska bli större!!)

(klicka här om du vill komma till Dennis sida, den är han som gjort tatueringen)

Blandade bilder från lekveckan och ALV.

Resultatet från ansiktsmålningen.

Hampus i full fart...

Äkta glädje!!

Williams första gång i hoppborgen!!

Fick så fina blommor av Jimmy igår. Varför? Ja, för att jag är jag såklart!!

Nu är vissa saker fixade... Kan man bara ordna resten med!

Idag har jag lovat Julia att bara hon och jag ska ner till stan efter dagis. Hon vill så gärna köpa ett vitt nagellack och kolla på klänningar. Så ska vi fika med! Älskar när hon är på det humöret ♥
Dom slutar vid halv 12 men jag tycker det blir så knöligt med allt så vi hämtar dom nog lite innan. Så slipper saker krocka och onödiga utbrott elimineras. Gillar! (facebook varning)

Men tänka sig, sol 2 dagar i rad... Han där uppe har nog fått till det.

Idag har jag varit effektiv! Faan vad såna dagar känns bra.
Dagen började med att vi lämnade Wille hos mormor. Sen vidare till stan och fikade, jag köpe även där där tråden jag verkligen behöver nu.
Sen var det dags för Jimmy att tatuera sig, så jag hängde på dit och tittade. Tänk vad kul det är att titta!! Dennis gjorde lika bra jobb som alltid!
Sen hämtade jag barnen, och vidare till konsum. Där mötte jag min syster och hennes gosse. Dom skulle med till mina föräldrar så vi tog sällskap.
Där blev det fika och lek.
Sen hem och laga mat.
Sen ut och leka.
Sen till willys och handla.
Och nu sitter jag här.

Oh gissa vad!! Jag ska ut nästa lördag!! Iiihh!! Mamma och pappa ska vara här på kvällen så jag och Jimmy ska på/till (vad heter det egentligen) öltältet som ÅBRO håller i på marknadsfesten!! Fasen vad kul det bli!!
Nu kommer jag ju inte dricka som vanligt (kanske), men det ska bli så kul att komma ut lite!

Jo det med tatueringen förresten, jag ska ta bilder på den så ni får se hur den ser ut nu. Men den är ännu inte helt klar. Jimmy har en irritation, eller nåt sånt så Dennis tyckte dom skulle vänta med just den lilla biten. Klok gosse det där! Men fasen vad snyggt det blir, eller är måste jag ju säga, för nu är den ju så gott som klar.
Men nu har dom där satt griller i huvudet på mig... Jag funderar på att pierca mig i tungan. Men jag är ju så sjukt feg!! Så vi får väl se hur det blir med den saken...

För övrig skulle jag och Hampus gått till Vimarskolan och kollat in Thim som idag tränade fotboll, men schemat var inte långt nog så vi hann inte med det idag. Skit vilket dåligt samvete jag har. Jag så till Thim att vi skulle komma. Jag tror visserligen inte att det gjorde nån större skillnad för honom, men ändå. Jag sa det och jag höll det inte. Så får man inte göra!

Nu måste jag sova. Har mycket viktiga saker framför mig imorgon. Små små saker, men lika viktiga ändå. Och ont i huvudet har jag... Jag tänker för mycket.

Nu ska vi se om ni hänger med!

Igår fick vi ett samtal som vi missade... Inget ovanligt för att vara oss.
Men i alla fall, Jimmy ringde upp det där numret (nån från kommunen) och då var det rektorn för barnens nya dagis.
Nu går dom på område 2 tror jag, dom tillhör Astrid Lindgrens skolan, och nu ska dom byta till område 2, vimarskolan.
Men tänk vad trevligt, hon ringde för att hälsa oss välkomna! Tänk att så lite kan göra så mycket, genast så släppte klumpen i magen man haft av oro. För även om jag vet att det är rätt på många olika plan så har man ju sina tvivel... Det har man ju med det mesta. Men nu känns allt bara så rätt!
Hon sa även att en liten ändring kan ske, dom har ju sagt den 16e augusti till oss, och det är en måndag, men det kan flyttas till tisdagen. Funkar lika bra för min del!
Sen kom jag p en sak, i höst kommer alltså alla mina barn gå på dagis... Har min lilla Wille redan blivit så stor?
Många av hans vänner har börjat på dagis, och jag ser inget lusigt med det! Men Wille är ju så liten... Eller? Nej han är nog inte det egentligen, det är bara i mina ögon han är det. Och så kommer det nog vara tills han för småsyskon.
Men faktiskt, varken jag eller Jimmy känner stress över för syskon just nu. Verkstan är såklart igång, men jag känner ingen stress som jag gjort förut. Jag känner heller ingen skräck över att få mens... Blir det så blir det! Tar det lite tid så gör det inget. Allt känns just nu så jäkla bra, på alla plan... Barnen, kärleken, hemmet, ja allt! Helt otroligt, har aldrig känt mig så nöjd med allt som jag just nu gör.
Såklart jag önskar mig vårt 4e barn, men det kommer när tiden är rätt.

Jag vet att det låter konstigt. Men alltså, blir jag gravid nu så är det en bonus. Jag vet inte hur jag ska förklara detta, men ungefär som att du vinner 1miljon och upptäcker att det är gånger 2. Bonus helt enkelt.
Tar det några månader till så gör det inget, jag är så nöjd ändå. Jag har 3 underbart fina barn, och jag är mer än tacksam över dom ♥
Men tro nu inte att vi inte kommer försöka få vårt 4e barn, det kommer vi. Vi har faktiskt sagt att chansen för ett 5e barn är 100%.

Minns ni 90-tals trenden Amöban?
Det var en ganska rolig sak... Finns dom kvar?
Jag minns att min syster fick en sån. Hon hade den i en blå glassbytta och det stank faan om den. Varje kväll skulle hon hälla i en halv kopp med te och en halv sockerbit... Sen så skulle man dela den där, ge till ett X antal vänner, behålla en, torka och hänga upp... Den skulle ge tur om jag inte minns fel?
Varför minns jag sånt?

Just denna låt kan jag inte lyssna mig trött på. Tråkigt nog så har det inte gjorts en musikvideo till den ännu, men lyssna här:

Takida- Never Alone Alwas Alone

Älskar den!!

Oskyldigt dömd.

I förrgår kom Jimmy upp och väckte mig på morgonen... Och så ställde han en lustig fråga.
-Har du varit nere och lagt bepanthenen där vi har tandkrämen?
Jag fattade inte alls vad han pratade om. Varför skulle jag göra det, och när? Han gick och la sig efter mig och gick upp innan mig. Nu är det inte omöjligt att det faktiskt är jag... Men att jag gjorde det i sömnen. Det är mycket som sker i detta hem, och konstigt nog är det bara jag som vet var sakerna försvinner, och det genom att jag helt plötsligt får bilder framför ögonen där jag ser var sakerna ligger.... Läskigt vill jag lova! Alltså, det blir ju inga black outs... Men jag får bilder framför ögonen och liksom ser till exempel var tv dosan ligger. Och mycket riktigt så är det just där jag "sett" den... Kreeeeepy!
Men jag frågade Jimmy hur han inte kunde märka något, det är stor skillnad på dom tuberna! STOR skillnad! Han sa att han inte tänkte på det det... Men hallå!?
Han rekommenderade det inte förresten, men det behöver man ju inte vara ett geni för att förstå. Han sa att det visserligen blev mycket mjukt i munnen... Men den där klumpen kändes läbbig, som en snigel ungefär... Nu undrar jag förstås när fasen Jimmy ätit sniglar, men det är väl som med så mycket annat, det kommer jag aldrig få veta. Och just det vet i sjutton om jag vill veta heller.

Skilsmässa.

Jag tror jag dör!!
Jag har börjat följa en blogg med av "ganska" känd kille... Alex.
Vill ni få er ett gott skratt? Läs detta!
Underbart!!!

Idag har vi varit hos min syster. Vägen dit var jobbig... Jimmy lurade in mig på småvägar, och allt som bjöds på var uppförsbackar! Tack för det!
När jag försökte (mellan flämtningarna) skälla på honom la han fram det så fint:
-Det är väl bättre med en jobbigt kort väg, än en lång och lätt väg?
Ja... Jag vet inte vad jag ska säga... Pest eller lite kolera? Sak samma!
Visserligen så måste jag säga att man känner sig duktig när man väl gått i dom där jäkla backarna... Men just då såg jag min skapar. Heter det så? Aja, vad jag menar är att jag trodde jag sjutton i mig skulle dö! Varmt blev det med...
Men men, gott fika fick jag som belöning!

Sen hem. Väl där så krattade jag lite. Jag har fått för mig att det är bra för att jobba upp magmusklerna... Stämmer nog superbra! Om man hade haft några ja! Jo jag har magmuskler, tror inte jag skulle kunna stå upp annars. Men dom är inte roliga. Vet du vad som sker med kroppen om man föder 3barn på 4år? Jo det ska jag säga dig, majmusklerna tar ut skilsmässa.
Jo det är sant! Mina har gjort det och flytta ifrån varandra... Ca 2cm skulle jag vilja påstå. Tragiskt, och äckligt!
Det är verkligen äckligt att kunna trycka ner halva pekfingret mellan musklerna, och vet ni vad som finns där innanför? Tarmar! Visst har jag rätt, äckligt kan man lugnt säga.
Så här blir det till att föda fram kanske 2ungar till och sen lägga sig under kniven. Men jag tar inte den lätta vägen ut, träna som fasen så när man ändå håller på så gör man en stor bukplastik. Det innefattar att sy ihop magmusklerna och ta bort överflödigt skinn. Trevligt!
Och jo, jag har pratat med läkare och tyvärr så går det ofta inte träna tillbaka magmusklerna till rätt ställe. Har han rätt? Men jag sörjer inte, jag har fått nåt underbart för det. Och det är ju inte som att jag fått en dödsdom på mig, kan bara inte ha bikini och visa min mage i dagsljus (vilket jag heller inte gillade innan jag fick barn). Värre än så är det ändå inte!! Hihi!!

Nu är det dags att fundera på att sova. Hoppas på sol imorgon.

Vi gick till ALV, och det kom ju med jämna mellanrum ett par droppar vatten... Men ja, det är inget att bry sig om! Du kunde varit värre!
Vi var där nere tills klockan 15:30 ungefär... Sen gav vi upp. Både vi vuxna och barnen var trötta i benen.
Lagom hemma var det bara att laga middag. Sen gick Jimmy och Hampus ut och klippte gräset, det var sannerligen på tiden! Men vår gräsmatta är inte rolig... Den går i vågor. Det lät så roligt när jag satt här inne och lyssnade på klipparen, det lät ungefär som om man vispar och häller i vätska, det liksom ökar på, sen häller man i mjöl och då segar det på igen. Sådär höll det på hela tiden!
Men nu är det som sagt gjort. Bra där!

Vad mer som hänt idag... Njae, inget speciellt. Barnen har väl skött sig relativt okej. Eller nej, okej är fel, dom har skött sig fin fint! Inga utbrott alls! Visserligen har dom som i vanlig ordning inte lyssnat på oss, men dom har heller inte gjort några dumheter. Så jag är mer än nöjd ♥

Vi har aldrig tur med vädret!

Idag ska vi till ALV... Varför blir det jämt såhär, vi bestämmer att vi ska dit, vädret blir skit. Vi bestämmer att vi inte ska dit, vädret blir bra!
Vad har jag gjort för att min familj ska förtjäna detta kan man undra... Beror säkert på alla småkryp man dödat i sina dar.
Men men, ner dit ska vi alla fall. Blir väl luckor av uppehåll som förra gången och det funkade ju fint.

Igår va vi påväg ner till ALV, men eftersom jag mådde så otroligt dåligt så fick vi lägga det på is. Idag kan jag inte påstå att jag mår mycket bättre tyvärr, men jag får sluta känna och bara gå. Har man lovat barnen så har man.

Ställde mig på vågen idag på morgonen igen för att kolla av läget... 63.5kg. Det betyder att jag gått ner ytterligare 0.5kg på ca 2dagar. Jag tror väl inte att det är så dumt egentligen, men om man tänker på att jag inte har så extremt kraftig övervikt så blir det ganska mycket på kort tid...
Antingen är det nåt som är fel, annars är det nåt som är bra, annars är det helt enkelt sittupsen (ja inte faan vet jag hur det stavas, ni förstår vad jag menar) jag gör som bränner så sjukt mycket fett att det är därför. Sista har jag svårt att tro. Sittups gör jag, men att dom bränner bort ½kg på 2dagar låter extremt.

Nu är det dags att göra sig klar... Usch.... Jag hoppas verkligen detta blir en superduper toppen dag så det blir värt allt!

Jag har för mycket koll på läget....

Här hemma alla fall!

Idag har jag sytt upp mina byxor, 2par alla fall. Delvis mina smaljeans. Detta borde jag gjort när jag köpte dom, för nu är dom sönder nere vid foten... Men jag hoppas ingen kommer se det... Visserligen kommer ju folk kolla mycket på mina fötter eftersom jag har olika skor varje dag... Nåja, om nån stör sig så får dom väl köpa hela byxor åt mig. Jag kommer alla fall i mina smaljeans igen!! Jippi!!
Tillbaka till det jag skulle skriva. När jag skulle sy upp jeanspar nummer 3 så blev det fel, och jag var tvungen att reva upp dom... Eller vad det nu heter.
Hur som helst så fick jag så sjukt ont i huvudet, så jag fick lägga mig. Somnade på stört vilket jag inte tänkt mig. Skulle bara lägga mig en stund. Somnade, vaknade, somnade, vaknade, och drömde! Om allt!
Var ju sket slut när Jimmy kom och väckte mig.
Men i alla fall (igen) så putsade Jimmy fönstren idag när jag sov, och nu ikväll när jag gick in i matsalen så kände jag att nåt inte stämmer... Och när jag står där och "tar in" rummet så upptäcker jag till min fasa...Han har bytt plats på 2 blommor i varje fönster! Ve och fasa, detta åtgärdades omedelbart!
Vad jag vill säga är att jag har för mycket koll på mitt hem. Jag känner när nån bytt plats på allt, eller tagit bort något. Så det är ingen ide att komma hem till mig och sno nåt och tro att jag inte lär märka det! Jag känner det!!

Men annars då? Ja jag måste säga att det är förbaskat skönt att inte städa! Jag har nu min hemhjälp och jag behöver inte betala för den... Ungefär...
Jag tror detta är nyttigt för Jimmy... Putsa fönster, tvätta, plocka med tvätten, dammsuga, torka golven... Han får känna av det jag har haft på mig så länge. Och det är så skönt att bara få g runt och plocka lite... Ni vet, flytta tillbaka blommor, lägga in lite kläder, torka av en bänk... Göra sånt man bara känner för, inte att man måste.
Och johoo då, jag uppskattar detta... Även om mitt humör varit uselt idag.
Men det kan ju bero på att allt jag fått i mig är ca 2dl vatten sen igår... Nåt är fel! Börjar faktiskt känna mig lite orolig, nåt är fel när det kommer till att äta och må bra i kroppen... och jag vet inte vad. Först var det "trevligt" att känna lite revben och skelett här och var, men nu dyker det upp mer och mer, och det känns inte bra längre. Så jag behöver all hjälp Jimmy kan ge mig nu... Fast jag känner att det är orättvist, han gör mycket mer än mig just nu, men jag lovar att det kommer bli mer 50/50 när jag kan äta och må bra igen.
Nu har Jimmy gjort mackor alla fall och jag ska försöka behålla dom så länge det bara går, allt är väl bättre än igen... Men det funkar inte att må såhär och vara bra fru och mamma... Jag orkar inte.

Oj, det bidde mycket det här... Men nu vet ni varför jag ser sur och grå ut när ni möter mig ute. Döm mig inte... Nästa vecka ler jag säkert igen. Måtte det ske fort, för imorgon är det söndag...

När jag vaknade i morse så regnade det... eller himlen öppnade sig och ett skyfall uppenbarade sig rättare sagt.
Blev visserligen inte förvånad då vädret igår visade att det var just så vädret skulle bli som idag, men ändå... Lite deppigt kändes det ju såklart.
När jag sen klev ur duschen och kollade ut så var där nåt jag inte sett på ett bra tag, SOL!
Jag trodde jag svimmat och vaknat x antal dagar senare, men icke!
Och graderna dessutom visade på 17.6, inte illa alls.
Så vi gick ut, och nu är vi hemma igen.
Solen lyser fortfarande, men jag sitter inne... Känns... Kul? Nej inte direkt! Men det blir ju såhär, allt mer ofta känns det som... Man försöker och försöker och inte faan sker det bättring... Det är kanske såhär det ska vara? Man kanske ska sätta sig ner, ta ett djupt andetag och finna sig i det... Nån gång är det väl nog ändå, så förr eller senare blir det väl bra... Ja vi får väl se.
Tur det finns fönster.

Nu har du gjort bort dig älskling!

Jag frågade Jimmy om han läst min blogg idag... Han säger att han inte har det... Jag vet inte om jag ska tro på det. Hur kommer det sig att han dammsugit och torkat golven på nedervåningen då? Kan det vara mitt sureri som faktiskt lönat sig för en gångs skull? Tänk om jag vetat detta innan, då hade jag sluppit massa städning!

Strejken är nu slut!
Den avslutades idag runt 14:00-14:30 någon gång.

Hej jag heter Alexandra och jag är skolist. Heter det så?!

Jag har ett beroende... Skor!
Jag har själv inte tänkt så mycket på det faktiskt, det var min kära make som påpekade detta för mig för någon dag sedan.
Jag har köp sandaler, älskar ju dom där sandalerna som är så inne nu. Så nu har jag ett par svarta med dragkedja, ett par mörkgrå med dragkedja, och nu till det gottiga: Jag fick hem ett par i förrgår med en liten liten klack. Ja liten är den, men det är för att jag ska kunna gå med dom. Annars kan det kvitta. Man skulle kunna tro att jag väljer nåt för att göra mig själv lite längre. Men icke! Jag gillar att vara kort, så här höjs inget.
(Jag har ju såklart mer skor än dessa, rättare sagt så tror jag det var 2kartonger med bara mina skor... Eller så var det 4?)
Men nu undrar in kära make när dessa kommer användas... Och det vet jag ju inte... Och jag kom ju då på att jag har ju inte så mycket kläder som matchar dessa skor... Så jag loggade in på H&M för att få inspiration. Min kära make påpekade då igen att fler skor behövdes inte. Så för att få tyst på honom köpte jag lite smått och gott till honom... Och sjutton också, ett par skor slank ner till mig!
Vet inte vad som hände men där va dom. Men dom behövs, det är ju såna där gympa aktiga skor... Sånt behövs väl alltid?
Men nu ska jag inte köpa fler... OM jag inte råkar stöta på några på nån rea kanske?
Hur som helst, jag köpte även en sån där lång skjorta och korta leggins... Men där har jag gjort bort mig!
Jag trodde ju att alla mina sommarkläder från förr förra sommaren var på tok för små, men gjorde ett tappert försök med att testa dom idag... Och ta mig sjutton! Allt passar!! Vissa saker är i stl s... Förstår ni vad detta innebär? Jag har bara 20kg kvar till målvikten.
Nej för fasen, fattar ni hur jag skulle se ut då? Okej jag är kort, det vet vi, exakt hur kort vet jag inte, men för 10år sedan var jag 162.5cm. Den där 0.5cm är viktigare än man kan tro!
Och jag väger idag 64kg.
Jag vet att det är mycket, men dra av 20kg på det... Inte bra eller hur? När jag och Jimmy blev ihop vägde jag 47kg... Behöver jag säga att jag inte mådde bra?
Men jag tror att ca 55kg är lagom. Så då är det bara 9kg kvar. Det klarar jag väl av...?
Jaha, då vet alla som läser här exakt vad mina våg visar idag... Men jag vill då understryka att när jag födde Wille så vägde jag närmare 90kg, och för ca 6månader sedan vägde jag runt 70kg. Det innebär att jag gått ner ca 6kg på 6månader, helt utan hjälp och helt utan bantning.

Sådär ja! Nu ska jag njuta av att det är ganska tyst här hemma. Helt tyst blir det aldrig. Men ganska, och det nöjer jag mig med!

Är det för mycket begärt?

Denna bild är tagen 26/4-2009. Sen ni var lite kläder barnen har på sig.

Seriöst, jag ber inte om allt för mycket här i livet... Lite tur då och då... Såna småsaker.
Men nu får det fasen vara nog! Nu tänker jag inte ta detta längre!

Var är solen? Där har vi det. Ja det jag tänkte be om! Ge oss sol, NU!

För det vet vi alla att sol är verkligen underbart. Det ger energi om något. Nu idag är det den 14maj... När jag hör det så tänker jag blommor, grönt gräs, fika i det fria, sol, värme och tunna kläder.
Men så tittar jag ut och känner efter, vad har vi då? Jo regn, grått, kallt, blött och definitivt ingen värme och fika i det gröna!
Det stämmer inte!

Fy vad deppiga inlägg jag kommer med nu.
Ber om ursäkt! Jag lovar, nästa gång jag skriver så ska det vara tänkvärt eller glatt.
Har jag inget av dom alternativ att ge er så skriver jag inget.
Så blir det tyst så vet ni...

Ett dygn senare.

Japp, nu har det gått ett dygn sen jag ställde bort dammsugaren.
Varför kom jag inte på denna geniala ide med att vägra städa och gå i strejk när hemmet var rent och nystädat? Då hade det var så mycket lättare. Men men, vi hade nåt denna punkt förr eller senare... Nu blev det nu!
Vad ska man göra med all denna tid nu då? Att gå ut lockar mig inte ett dugg, om ni vet så avskyr jag regn. Jag älskar att duscha, men det är ju förklarligt, det är ju varmt! Jag älskar värme.

Eller ja, det jag borde göra är att läka ut min magkatarr, för ja, nu har den kommit igen! Nej det beror inte på städningen... eller, jo ta mig sjutton, den är delaktig i detta! Jag har haft den i ett par dagar nu, stress relaterat skulle jag nog vilja påstå. Jo jag stressar, massor! Mycket mycket som alltid måste göras varje dag! Måste måste! Hinna hinna! Och man får inte glömma: LE!!

Men nu ska det väl bli bättre, för det är definitivt inget leende på mina läppar, och stressar? Nej, jag sitter bara här. Visserligen så gror det en inre stress i mig, som beror på just boven: Städningen. Men jag ska nog vinna över den jäkeln med.

Barnen är på dagis idag, faktiskt! Kan tyckas elakt, men det är ju bara en vanlig fredag och dom ville dit. Så ja då fick det bli så! Dom kommer för den delen hem om en timme igen! Dumt med 3timmar, dom hinner knappt komma in och ta av sig så är det dags att gå hem. Men man får väl vara tacksam över det lilla...

Blött...!

Idag hade vi ju sagt att vi skulle till ALV. När vi vaknade idag så kände vi oss lite mindre sugna på det äventyret. Regn!
Är det nåt jag hatar så är det att vistas ute i regn, jag är mycket hellre ute i snö och det säger inte lite.
Så vi väntade, väntade och väntade. Klockan 12:30 ungefär blev det uppehåll.
Snabbt som sjutton så fick vi packa ner fika och klä på barnen, lagom ute kom regnet igen. Men nu va vi ju redan ute så det fick gå!
Barnen var rustade till tänderna med regnkläder och regnskydd och jag hade mitt paraply... eller parasoll!
Men ärligt talat så blev det bättre än jag trodde. Visst regnade det med jämna mellanrum, men det var en skön och behaglig temperatur ute.
Men ack så stressigt det var där nere. Barnen ville ju hinna så mycket, och det spelade ingen roll hur ofta vi påminde dom om att vi faktiskt kan gå dit varje dag hela sommaren!
Men i det stora hela så är jag nöjd över den delen av dagen... Förutom att mina barn verkligen skiter i allt jag säger. Min röst existerar inte för dom... Men man har ju vant sig.... Tyvärr!

Innan vi gick så städade jag övervåningen, och toaletterna. Tänkte att jag skulle städa klart när vi kom hem. Men nej, jag skiter i det!
Jag städar varje dag! Golven torkas 2gånger i veckan, jag dammsugar varje dag och ibland flera gånger om dagen, jag tvättar minst varannan dag, viker och lägger in tvätt varje dag, städar toaletterna grundligt varannan dag, planerar inköpslistor varje vecka, plockar leksaker flera gånger om dagen, torkar bänkar och bord flera gånger varje dag... Förutom detta så ska jag vara glad och leka och aktivera barnen. Ja det är så mina dagar ser ut.
Vad får jag för detta? Inte ett skit! Faktiskt! Det är verkligen ingen som bryr sig om att jag städar och försöker såhär mycket. Allt som sker är att jag det blir liksom självklart att det är jag som ska ta hand om allt detta, det är väl kvinnans jobb?!
Men nu skiter jag i detta. Tänker verkligen göra allt i min makt för att inte städa... Jag hoppas innerligt att jag klarar av att stå emot detta, kanske är det som med vissa andra saker, det blir lättare med tiden?
Så jag hoppas verkligen att ingen kommer på besök, för jag släpper inte in nån i detta hus, jag skulle skämmas ögonen ur mig!
Tro nu inte att Jimmy inte gör ett dugg, för det gör han. Han hjälper mig med barnen och han går och handlar om jag inte vill, orkar eller känner för det och annat.
Men det som blir så dumt är att så fort jag gör nåt så är det så självklart, såklart jag ska göra dittan och dattan, jag går ju ändå bara hemma! Men om nån annan gör minsta lilla ansträngning att göra det som en normal människa bör göra så ska detta hyllas! Då ska det minsann beundras och alla ska höra detta.
Så nu skiter jag ta mig faan i detta!

(Detta inlägg är riktat mot en person i min närhet, denna person lever så nära mig att HAN bör förstå varför jag är förbannad ikväll, men HAN gör inte det. Så om nån annan tagit åt sig så... Ja? Jag vill att HAN ska uppmärksamma allt jag gör i vårt hem, jag vill också hyllas. Men jag vill understryka att han är väldens bästa man, den bästa nånsin, inget som skett på DET planet...! Klart slut!)

Jag har nu gått i strejk på obestämd tid.

Aftonbladet har noll koll!

Hela dagen igår så visade Aftonbladet att det skulle vara lite moln, inget regn, sol och 17grader.
Sitter här nu och tittar ut och det stämmer inte på långa vägar.
Ute är det grått, bara moln, regn och kallt! Det ända som stämmer är att blåsten är minimal.
Skit!!! Vi som lovat barnen att gå till ALV idag... Fii faan... Jag vi kommer ju inte behöva trängas med folk alla fall för det lär väl bara vara vi där.

Men vi får se, vi får väl be till Gud eller nåt. Inte för att jag är troende, men han ska väl ändå lyssna på alla har jag hört? Annars kan jag väl be mormor ta ett snack med honom, för allt hon har gjort för honom alltså, han har lite att ge igen där. Och det kan han ju då göra i fint väder åt oss! Tjollahopp vilken bra ide!

Nu ska jag passa på att städa i väntan på att vädret blir bättre.

Skit också!

Det är kväll, vilket jag inte gillar i och med att det blir mörkt )för övrigt älskar jag kvällar).
Ja, jag är 22år (plus nåt år mer, men vad spelar nåt år till eller från för roll?!) och mörkrädd. Men det är okej att vara mörkrädd, alla är väl rädda för nåt...
Men ikväll åskar det med... Då blir det extra läskigt. Tur att Jimmy är hemma. Annars hade jag väl fått ringa mamma eller nåt, för just sånt här fixar jag ta mig sjutton inte.

Nu ska jag fortsätta kolla på Greys. Sen blir det sängen. Jag hoppas hoppas hoppas vädret blir bra imorgon, för jag har typ lovat barnen att vi ska till Pippi... Blir väl bara att klä sig vattentätt och varmt och bita i det sura äpplet annars.

Blandade bilder.

Och så en bild på sötnöten :-)

Sen borstar man lite försiktigt....

Först lite balsamspray....

Min snygga pojke.

Jag bad Hampus se lite glad ut... Ja han ska då alltid överdriva den gossen :-)

Min syster har klippt till Hampus. Ja på ett bra sätt, nu var det dags att göra nåt åt hans hår så hon hjälpte mig.
Och resultatet blev följande, vår pojke blev stor! Vilken skillnad på unge alltså. Innan så såg han ganska bebisaktig ut, nu blev han en tuff kille ju. Snyggingen ♥

Karlsson! Karlsson! Världens bästa Karlsson! Karlsson! Karlsson! Hej, här kommer Karlsson !

Ja... Alltså om ni sett Karlsson på taket nån gång i livet så måste ni ju se likheten... Hur sjutton blev det såhär?!

Måste berätta...

Julia har fått för sig att det hon har fram är en rumpa... Inte helt fel visserligen då vissa kallar den framstjärt. I vår familj kallar vi de pula.
Nåja, igår kväll stod vi inne på toaletten och borstade tänderna, Julia började då i vanlig ordning tjata pom att hon har en rumpa och pula (hon har nu lärt sig att hon inte har 2rumpor).
Då frågar jag henne "Vad är det Hampus har då?"
"Rumpa" svarar hon glatt.
"Ja" Säger jag. "Men du har ju en pula för du är tjej, Hampus är ju pojke, vad har han då?"
Julia stod och tänkte så det faktiskt knakade. Efter ungefär 2minuter utbrister hon glatt:
"MASK!!"

Nu kommer det säkert komma några såna där dryga människor som anser att man inte får sätta ett kön på sina barn. Allt ska vara så jämställt och alla barn ska ha bruna kläder på sig. Men i vår familj så är flickor flickor, och pojkar är pojkar. Så är det bara, och så kommer det alltid vara.

Japp, det är så det heter!

"Art of skin"

http://www.artofskin.se/

Ja ni vet för en tid sedan när jag skrev om att Jimmy tatuerat sig, och jag kom ju bara på vad killen som har studion heter, Dennis Larsen. Men där har ni det, namnet alltså! Slängde med hemsidan också ni kan kolla efter hans nummer nu när ni blivit inspirerade så bra av mig...!
Superduktig! Kan verkligen rekommendera honom, även fast jag inte har någon egen tatuering så ser jag ju vilket bra jobb han gör på Jimmy. Och om jag nån gång kommer våga pierca eller tatuera mig så blir det han som får göra det! (Nej jag har inte blivit ombedd att göra reklam för honom här, och jag får inte betalt för att göra det. Jag gör det för att jag vill, sanningen måste ju nå ut till folket på ett eller annat sätt, och nu var det jag som kände mig manad!! Hihi!!)

Men hur som helst så idag byggde dom ut och började fylla i tatueringen. Jimmy har ju en ganska stor tatuering på ena armen, och den fylldes i förra veckan. Idag så byggde dom på den, och har börjat fylla i den. Nästa vecka blir det att fylla i den ännu mer! När den är klar så kommer jag lägga ut bilder, roligare att kunna visa före och efter bilder när det är helt klart.

Ja såhär är det, jag har kommit på att jag älskar tatueringar, på andra.
På tjejer så känner jag inget speciellt, fint typ men... Likgiltig.
Fast på killar alltså, rätt tatuering på rätt ställe! Fasen vad nice det är!!!
Jag säger inte att killar utan tatueringar är fula, det passar inte alla helt enkelt, och alla är inte gjorda för att ha dom. Men jag personligen vill ha en tatuerad kille, det behöver inte vara mycket, bara det är rätt. Men jag tycker heller inte om att det blir för mycket, när det är från topp till tå så ser det ju inte riktigt klokt ut!
Fast det där med att gilla en tatuerad kille upptäckte jag nu (rättare sagt för 4år sedan) när Jimmy tatuerat sig, han hade ju inte en enda prick när vi träffades, och jag gillade honom mer än mycket även då... Det är mycket det!

Nu är det dags att återvända till verkligheten!

Igår fixade jag barnvakt i smyg, utan att Jimmy visste något. Så igår när vi skulle sova avslöjade jag för honom att jag fixat barnvakt i ett par timmar. Så vid 10 lämnade vi Wille hos mormor och morfar och gick ner till stan och fikade. Det ända var att jag mådde så ur uselt att jag inte klarade av att äta, bara dricka. Så träligt att den morgonen slängdes bort. Men det var mysigt att bara gå och hålla handen faktiskt, saknar Jimmy ganska mycket, man träffas ju jämt men ändå inte... Allt det där spontana man gjorde innan man fick barn hinns ju inte riktigt med längre... Men det kommer väl tillbaka. Glöden finns ju där, och kär i honom som en tok är jag. Vet inte om det är våren eller vad det är, men fy vilket pirr i magen jag har! Säkert därför jag mådde så dåligt idag...!

Muskelr under uppbyggnad,

Trodde fasen det var tisdag... Men icke!

Imorgon har jag fixat en sak... Inget speciellt för alla andra, men för mig!!! Åh jag längtar, och då gäller det bara ca 2timmar, men ack vad det betyder mycket.

Idag cyklade jag. Hjälp vad kul det va! Full fräs i nedförsbackarna. Tur att ingen bil kom, för mina bromsar va inget vidare bra. Jag har ju inte cyklat sen tidigt in i Willes graviditet, och gosse barnet är ju 1år nu. Men det är som dom säger, har man väl lärt sig cykla så finns det kvar i systemet.
Jag hoppas det ger lite träningsvärk. Jag gillar den värken, man känner att man varit nyttig. Sånt är bra.
Jag började fundera på att man egentligen skulle ta med barnen på en cykelsemester, så mysigt det vore. Både nyttigt och kul, kan det bli bättre?
Dom har ju så bra kärror på Clas Ohlsson, man kan ju även ha dom till vagnar. En på Jimmys cykel och en på min. Det får ju nämligen plats 2 barn i varje. Så då tar Jimmy dom tyngsta barnen (såklart) och jag den lättaste och packning.
Ja men hallå, detta tål att tänkas på!
Hur som helst så ska jag nog börja cykla mer, 30minuter om dagen ger nog ganska bra avkasning... Eller? Undrar vad som bränner mest fett och ger mest muskler, cykel eller promenad? Jag tror cykel.

Ja det var nog det! I övrigt har dagen gått fin fint här! Lite sinnes utbrott och olika stadier av trotts... En helt vanlig dag i Familjen Erikssons liv helt enkelt.

Igår möblerade jag om lite i Hampus och Julias rum. Inget speciellt, flyttade på sängarna lite bara. Hampus tyckte det verkade bra, "Nu kanske inte Julia snarkar så mycket mamma" sa den lilla gossen när det var klart... Ja, jo det hänger ju säkert på hur sängarna står...! Fast konstigt nog när jag gick in för att stänga av deras film så snarkade hon inte. Och den tösen kan snarka ska ni veta, hon har ärvt det efter sin mormor, och det är inte nådigt!
Stackars Hampus tänker ni då, varför har dom inte varsitt rum? Jo såhär enkelt är det: När vi skulle flytta så sa jag till Hampus och Julia att nu får ni själva bestämma. Vill ni ha ett rum tillsammans eller varsitt rum. Båda två var överens direkt, dela rum. Och ja, eftersom dom vill och dom sover dessutom bättre så fick det blir så ett tag. Men inte mig emot. Nu har jag ett gästrum, en matsal (med öppen spis och allt) och ett tv rum. Känns mycket lyxigt och fint detta hem. Tror aldrig i hela mitt liv jag har haft ett så fint hem.
Därav min städ djävul.... Vill ju hålla efter liksom!
Och då tänker ni igen (fasen vad ni tänker mycket idag) att "jaha, varför sitta där och betala för alla fall 2 helt onödiga rum?"
Ja men serrö, det är för att vi fick detta hus för enbart 460kroner mer i månaden. Och vilken skillnad på boende sen då!! Här bor vi i hus, men trädgård, nära centrum och sjukhus, nära mamma (ja jag är 26år men fortfarande något mamma sjuk ibland). Dessutom ska barnen byta dagis och vi har ca 3minuters gångväg till det nya dagiset. När det sen är dags för skola så går man bara upp för vår backe och sen är gångvägen där som leder till skolan. Så inga otäcka vägar där att korsa.
Innan hade vi ca 40kvm mindre, bodde i en ombyggd kontorslokal, ovanpå ett kontor, ingen gård, och intill ett hotell. Dessutom gick industrivägen några meter från vårt hus... Inte bra!
Nu förstår ni varför vi flyttade va?

Nu ska jag fixa burret, sen måste jag fixa lampor... Sur man blir man man räknat fel... Och så ska jag se om Jimmy kan sy in mina bralls. Köpte dom förra veckan och nu är dom tok stora. Irriterade. Alltså, missförstå mig rätt, jag är tacksam att jag går ner i vikt, men så pass på så kort tid... Det är inte bra, blir mycket löst skin ska ni veta... Och det ville ni nog inte veta....!

Shit happens.

Kanske köpa en lott ialla fall?

Idag när jag vaknade kände jag mig genast på bättre humör! Golven var visserligen inte städade, men eftersom jag vaknade på rätt sida så kanske jag borde köpa en lott ändå? Ja det tål att tänkas på.

Som sagt, vaknade på rätt sida idag! Varit på toppenhumör, och i och med det fått massor gjort! Började dagen med det vanliga, efter det så tog vi en fika/lunch, super mysigt ♥ Sen tog vi på oss och trotsade regnet. Det är ju cirkus här i stan idag så vi gick bort för att kolla på djuren.
En av åsnorna var lite väl på sig mot ponnysarna... Det blev lite skum stämning när Hampus undrade vad dom höll på med... Ja vad ska man säga... "Dom buuuuusar...." Jimmy tyckte det var kul att se mig försöka slingra mig ur den knipan...
Ja det fick duga med den lama beskrivningen, sen gick vi vidare till dom stora hästarna. Jisses vad fina dom var!!
Sen tog vi en promenad runt områdena, tänk vad roligt det kan vara att springa runt med paraply. Barn är ändå ganska lätt roade.
Sen blev det hemgång. Jag har städat och städat och städat! Ut med mattor och torka golven. Skönt att det är gjort sen.
Har även varit ute och satt upp solcellslamporna som vi köpte för ett tag sen, har liksom inte blivit gjort. Egentligen skulle man vänta tills gräset kommit upp, men jag orkar inte vänta. Men vi upptäckte att vi måste köpa fler, alla fall 4 stycken kanske... Så imorgon blir det Jysk.
Sådde även lite gräs, men Jimmy får kratta, nån mått får det vara.
Nehepp, nu är det dags att laga mat och jaga Wille. Han är inne i klättra perioden... Jag gillar den inte! Allt ska han klättras på... Och Julia har inte kommit ur den än... Blir mycket klättra i detta hus.

Nej, som sagt! Dags att sätta fart!!!

Torkar tårnarna och kramar kudden.

Det blev inte som jag tänkt mig. Klockan är snart 23 och jag är vaken.
Mitt humör är något bättre, men nåt är det som inte stämmer... Kan inte sätta fingret på vad som är så fel... Kanske bara vaknat på fel sida, hoppas det blir rätt imorgon.

Jag fastnade vid tv;n. Precis när jag skulle stänga av och bege mig upp till sängen så bläppade jag igenom kanalerna som jag brukar, i hopp om att nåt bra ska dyka upp. Och tänk, det gjorde det!
Det jag fastnade på, eller i, var en film som heter "Marley och jag". Det är en ganska gammal film, eller inte gammal egentligen, från 2008. Men jag vet inte om humöret blev så mycket bättre av den. Fast den var rolig, romantisk och hemskt sorglig. I slutet var det på tok för ledsamt... Då satt jag här och torkade tårarna och kämpade emot snyftningarna... Ni som läst här förr vet att jag inte gärna visar att jag gråter, inte ens för Jimmy. Och oturligt nog kom han ju hem från springturen just när jag höll på att bryta ihop som värst... Lägligt! Men vad jag vill komma till är att om ni inte sett filmen innan, se den. Jag har sett att den har visats förr, men tänkt att den säkert är usel. Men så fel jag hade.
Nu är filmen slut, och nu ska jag gå till sängs. Så nu håller vi alla tummarna för att jag somnar gott, vaknar på rätt sida och har ett nystädat golv.
Ärligt talat så vet jag att inget av dessa alternativ kommer slå in... Kanske vakna på rätt sida, det kan faktiskt slå in!
Så ja ett av tre alternativ är möjliga, men det känns inte som att jag kan köpa en lott och hoppas på storvinst med den marginalen.
Fast vem vet, mirakel har ju skett förr.... Eller?

Lördag kväll... Ingen rolig kväll.

Jag har tråkigt, eller tråkigt är den milda graden av denna lördag. Det jag upplever finns inte på världskartan.
Jag har så tråkigt att jag tappat aptiten. Japp, så är det! Senast jag åt något var igår... Inte ens druckit. Eller jo, vänta... Jag drack ju ca ½dl vatten förut idag. Så ja då har man tråkigt!
Så vad har hänt här idag? Inte ett jota.
Jag ska nog gå och lägga mig snart tror jag, kvällen kommer ändå inte bli nåt vidare. Ska bara vänta på att Hampus och Julia ska somna, sen blir det natt för mig. Tragiskt.
Nu önskar jag verkligen att jag hade haft en bra mörkläggningsgardin i sovrummet, har alltid haft svårt att somna om det är ljust i rummet. Men utvilad lär jag vara inatt när jag har sovit klart vid 4. Kul att vakna av sig självt före barnen för en gångs skull. Måste se det positivt.

Skrev ett inlägg om vad jag vill.... Men eftersom ja vet att det finns många som läser min blogg som kommer ta parti så lägger jag inte ut det.

Kan ju säga som så:

Jag vill också...

Regn regn och regn. Verkar som att det blir en väldigt regnig vår och sommar. Kanske drar jag förhastade slutsatser men jag vet inte... Känns som att jag har rätt.

Igår var Jimmy och köpte våra säsongskort till ALV. Och där flög en massa pengar iväg... Anar ni ett speciellt mönster hos oss? Ja jag med, men det är inte så illa som det verkar. Vi gör kanske av med ganska mycket pengar, men vi får massor för dom. Och vi spräcker inte vår budget, så då funkar det ju.
Och det är ju inte enbart nöjen... Tyvärr är det mesta ett nödvändigt ont.
Men tillbaka till ALV. Det öppnar ju nu den 12maj, men eftersom vädret visar kallt och regn så kommer vi inte gå dit än. Kanske till helgen, då ser vädret ut att bättra sig. Men nu eftersom jag skriver det så lär det ändras. Tur att man har till januari 2011 på sig att använda korten.

Idag kommer det inte ske mycket i vårt hushåll. Damsuga såklart, sen blir det nog att byta och tvätta sängkläder.
Resten av dagen blir slapp... Det är ju lördag som tur är så jag kan ju locka barnen med godis... Aja baja mig! Men ärligt talat så äter dom inte alls mycket godis, det har varit mycket. Men det händer faktiskt att dom glömmer bort lördagarna och då blir det inget godis den veckan (ibland byter vi lördag mot söndag, men aldrig båda dagarna). Sen är det inte alltid godis dom äter. Ibland vill dom heller ha popcorn istället. Gärna för mig!

Nu ska jag snart gå och rensa ut sängkläderna... Snart.
Väntar på att Jimmy ska komma hem så vi kan ta lite kaffe. Ute och ränner som vanligt!!

Dä ä så fingrerna glör!

Idag har jag varit ganska duktig, om jag får skryta!

Dagen började med att vi gjorde en massa ärenden på stan. Jag köpte in sakerna till kransen jag ska göra till mormor och morfar. Sen hem och vänta.
Sen gick jag och Hampus till en kompis, vi träffades genom föräldragruppen, och hennes gosse är lika gammal som Hampus och han går på barnens nya dagis. Perfekt ju!! Där bjöds det på en super smaskig chokladtårta, mumms!!
Sen hem. Där plockade jag med tvätten, tog fram alla vår och sommar skor och sorterade. Kastade ett par också när jag ändå höll på.
Sen satte jag igång en maskin tvätt till... Det tar ju aldrig slut!! Det är som med gråa här, tar man bort ett så kommer 30 släktingar... Fast nu är det att man kör en maskin och så pang så finns där 3 maskiner till som måste köras.

Nu är det kväll och barnen sover. Jag har börjat med kransen men den måste torka lite. Sen ska jag klistra på allt jag köpte. Temat är... KÄRLEK ♥
Har även gjort en prinsesstrut till Julia. Dumt egentligen, för den kommer vara hel i max 5minuter imorgon, sen har nån av barnen kraschat den. Tacksamt...!

NU stressar Jimmy på mig, dags att sluta!!

Jag är trött och irriterad.
Varför jag är trött var en bra fråga, sovit bra så det kan inte va det. Men så tittar man ut och får en mild AHA upplevelse... Grått grått grått så långt ögat kan nå... Nåja, man kan alltid hoppas på bättring.

Och irriterad var det ju med! Jo jag avskyr folk som favoriserar sina barn och barnbarn. Hur tänker såna? Personen/personerna har ju valt att skaffa barn, ungen satte ju knappast en pistol mot huvudet på dom och skrek "In i sängen och tillverka mig!!" Nej precis!
Så varför gillar man då ett eller fler barn mer än det eller dom andra? Hur tänker en sån förälder, för i min värld så är det fel i huvudet på den personen, och den är inte värd att ha barn. Och barnbarn, hur faan kan man värdera sina barnbarn olika? Om man nu avskyr mamman eller pappan till barnen så tar man väl hur som helt inte ut det på barnet eller barnen? Vad faan har dom barnen gjort för att förtjäna något sånt? Oskyldiga små barn som knappt kan prata till en början...
Nej, om du tar åt dig när du läser detta så kanske du ska analyser dig själv lite, och så kan du gå fram till barnet eller barnen du är dum i huvudet mot och be om ursäkt. Lova barnet att aldrig göra nåt så dumt igen, ALDRIG och håll det för tusan!!! När du minst anar det så är det för sent.

Det där va skönt!!!

Nu ska jag klä på Wille, sen ska vi ut i det grå vädret, måtte det hålla upp.

Filosofi varning!

Idag när jag stod och vek tvätt började tankarna fara runt i huvudet. Jag vet inte varför, men så fort jag står och viker tvätt så börjar jag tänka... Inte på allt, men sånt som kanske hänt, som jag oroar mig över, behöver fixa, pratat med någon om... Ja det mesta, men inte allt som sagt.
Och det är bra, man måste ju tänka. Men idag började jag tänka på en sak jag och Jimmy pratade om för länge sedan. Eller länge och länge, kanske för 4månader sedan.
Det är så att många gått bort nu... Ni som läst vet annars får ni väl gå tillbaka eller nåt.
Och jag vet inte hur eller varför men vi kom in på det där med att gråta. Jag gråter massor och ofta. Inte alltid jag behöver vara ledsen, det är min ventil helt enkelt. Är jag jätteglad så gråter jag, är jag arg så gråter jag... Är jag orolig så gråter jag...
Nu verkar det säkert som att jag gråter hela tiden, as jobbig!! Men riktigt så är det inte. Jag gråter inte framför vem som helst, jag gråter helst inte framför nån. Jag har otroligt svårt för att gråta framför någon. Första gången barnen såg mig gråta var nu när jag fick missfall i februari. Då var det oundvikligt... Jag visste inte var jag skulle ta vägen, kändes som att jag rusade runt i ett svart rum utan dörrar och fönster, och helt plötsligt stod Jimmy där. Såklart jag greppade honom och höll fast som att livet hängde på det. I samma veva när jag äntligen når Jimmy så brister jag ut i gråt, och när jag väl kan se igen så ser jag alla barn... Där var alltså första gången dom såg mig gråta. Otroligt egentligen att det tog mig 4½år att visa min son att mamma kan gråta, det mest naturliga i världen är så onaturligt för mig.
Men jag jobbar på det,
Men tillbaka på vad jag tänkte förut idag. Jimmy har svårt att gråta, han kan helt enkelt inte. Och vi kom in på begravningar och dödsfall en dag när vi pratade, och jag vet inte hur eller varför, men Jimmy sa då att han inte var säker på om han skulle gråta om jag dog. Just då så ryckte jag bara på axlarna. Men nu när jag funderade på det så känns det konstigt... Jag som är hans fru, mamma till hans barn, dör, och han fäller inte en tår. Är det konstigt att jag börjar fundera?
Jag tänker nu inte starta en stor diskussion med Jimmy, han behöver inte gråta för att sörja, han gör på sitt sätt. Men hur gör man om man inte gråter, var gör man av allt det där som gör så ont? Hur får man det där som gör så ont att minska lite? Jag gråter som sagt... Men vad kan man annars göra? Man kan ju inte bara strunta i det... Eller?
Jag skulle kunna fråga Jimmy, men han vet inte... När jag frågar honom varför han inte gråter så säger han bara "Jag kan inte." Sen vill han inte säga mer... Är det så att han kanske vet, men inte orkar säga för då måste han känna? Eller är det så att han verkligen inte vet? Jag vet VARFÖR han inte gråter, men det tänker jag inte säga här, men det är nåt mer... Inte "bara" därför...
Jag kan ju säga som så att jag kan ligga vaken i flera timmar om nätterna och ha ont i magen och ångest. Varför? Jag är livrädd att Jimmy ska dö ifrån mig! Jag skulle inte klara av att leva ett liv utan honom. Han är för mig lika viktig som barnen. Vissa anser att man inte får säga så, barnen är alltid viktigast, och ja, men nu ligger dom ju alla på samma plats. Det är inte fel, utan honom skulle inte mina underbara barn finnas... Jag klarar mig bra utan honom, men jag vill inte göra det. Så är det helt enkelt.

Ja jag håller verkligen med den som kom på att kvinnor och män är från olika planeter.

Nu har Jimmy tatuerat sig. Dom hann inte med att göra den större idag, så på tisdag ska han tatuera sig igen! Men den är ifylld nu och vilken skillnad!!
Jag tog foto på den igår och ska ta imorgon när han tvättat av sig och fräschat till armen lite. Blir roligt att jämföra.

Ryser

Nu ska jag gnälla om ekonomi igen. Så är du känslig, sluta läs!

Jag satte mig nu för att betala lite utgifter. Fast lite kan man nog knappast kalla dom. Det blev 4räkningar, och summan slutade på närmare 10 000:-
Fatta!! I ett svich gjorde jag av med 10 000:-! Sanslöst... Trött blir man till på köpet med.
Men trösten i det hela är att jag fyndat kläder åt Julia idag. Ett par tunna tygbyxor och 2t-shirtar, den ljuvliga summan slutade på ynka 70:-. Ja nu är det inte super billigt, men om man jämför med det andra beloppet så känns det fin fint.
Jimmy är nu iväg och tatuerar sig igen, så där flyger ännu mer pengar iväg... Känns som att det är mycket penga snack här nu... Men blir kanske så när man inser att man bränner iväg runt 21000:- på allt och inget i månaden. Nu är det visserligen ingen super stor summa om man tänker på att det är för allt vårt hushåll behöver. Men som sagt, ändå!

Och nu regnar det med... Ja vad ska man säga... Nu är det grått.

Nya tag!

Nu känns det bättre, precis som jag sa att det skulle. Även om inte Jimmy säger speciellt mycket, så får han mig att må bra ♥

Idag var jag på ica och handlade, och fii satan säger jag alltså!! Man får inte mycket för pengarna längre. Nu menar jag inte att ica är ovanligt dyra, för så är det inte. Dom har väldigt bra priser. Vad jag menar är att matpriserna har gått upp överallt. Det är dyrt att leva helt enkelt. Som idag då, jag köpte välling, blöjor, deo, balsamspray, kött, grönsaker och lite annat småplock. 400:-!! En påse fick jag ihop... Sjukt! Tänk om 10år, hur mycket får man för 400:- då? En mjölk, bröd och en spark i röven?
Jaja, nu har jag fått ur mig det! Ska sjutton aldrig mer handla. Känns bra mycket bättre att skriva listan, ge Jimmy pengarna och låta honom stå i kassan och kallsvettas.

Imorgon är det dags förresten! Då ska Jimmy plågas i 4timmar. Fy böveln! Lite synd är det nog om honom, men vill man vara fin får man lida pin...
Idag har vi tagit foton på hur tatueringen ser ut nu. Blir kul att se skillnaden. Och det kan nog behövas foton, man glömmer fort.
Jag ska hämta barnen på dagis, hoppas dom sköter sig, mitt humör är inte att leka med just nu... Men mina små ♥ är allt ett par fina ungar. Livet vore uselt utan dom ♥
Hoppas det är fint väder imorgon, då får det bli antigen lekparken eller bus på gården. Aktivering är A och O för en god natt sömn hos både barn och vuxna. Kom ihåg det!

Åh nu längtar jag till min säng. Gosa ner sig under täcket med Jimmy. Ja livet vore uselt utan honom med ♥ Det är verkligen tur att jag gift mig med honom, och att vi tillsammans fått våra underbara barn.
Nu vill jag bara att min högsta önskan kan slå in, att vi får värt 4de barn. Det är verkligen min högsta önskan. Vissa vill bli miljonärer, jag vill ha ett till barn. Vissa vill resa, jag vill ha ett till barn. Vissa vill bli skådespelare, jag vill ha ett till barn. Och jag tror Jimmy skriver under på detta inlägg faktiskt..

Sluta läs om du inte gillar deppigt.

Känner mig så nere idag... Nåt är påväg, nåt som jag verkligen trodde skulle hålla sig borta nu ett bra tag.
Faan!!! Jag börjar bli trött på detta... varför ska detta gå emot oss så enormt! Det som alltid gått så lätt, men nu vill det inte längre? Varför??!! Vad är det jag gör som är så fel?
Ja, jag vet att det inte gått lång tid, och jag vet att det finns dom som aldrig får... Men idag skiter jag fullständigt i hur synd det är om andra. Jag skiter fullständigt i hur jobbigt andra har det! Det får inte mig att må bättre ett dugg ändå.
Nu är det jag som är ledsen, jag som mår dåligt, jag som är nere! JAG!!! Och så länge jag får lösa mina bekymmer själv så har jag rätt att känna så.

Fast nej, jag kom på att jag har inte alltid haft det så lätt. Jag har förlorar hälften av mina barn. Om allt gått som vi velat varje gång så skulle jag idag ha 6barn. Men här sitter jag med 3. Ni ser, jag har förlorat hälften, och det kan man inte kalla lätt. Sen om det är tidigt eller sent spelar ingen roll, det är förlorat. Så ja, jag har rätt att bli nere. Jag har rätt!

Jag vet att detta inlägg är fruktansvärt deppigt och tråkigt! Men ibland kan det vara skönt att få ur sig en skopa frustration svart på vitt. Jag kommer säkert med ett gladare inlägg senare idag, eftersom jag nu fått detta ur systemet. Jag mår fortfarande lika dåligt, men jag behöver då inte skriva om det. Inte ett helt inlägg alla fall.

Fast jag kan bjuda på en positiv sak: Wille äter igen. Inte som förr, men mer än inget. Det känns underbart!! Dessutom har han precis duschat och har nu dom finaste lockar en pojke kan ha ♥

Kladdar i farten!

Har verkligen ingen ork eller lust för ett längre inlägg, men tänkte kladda ner lite fort om helgen.

Vi hade som sagt 30års kallas här igår för Jimmy. Så otroligt trevligt! Både jag och Jimmy är super nöjda över dagen, och natten.
Han fick mycket paket, både sånt han behövde och ville ha, kan ju inte bli bättre.
På kvällen så blev det utgång, harrys stod det på kartan. Trodde inte det skulle vara värst mycket folk, men det fanns allt några där. Och framåt tolv slagen så kom det fler. Jag var visserligen både nykter och trött, men ack så roligt det var att få komma ut på kvällstid för en gång skull. Om inte annat så var det väldans mysigt att få gå ute och hålla Jimmy i handen ♥ Hihi!!

Fördelen med att välja den nyktra vägen igår var att jag var piggelin idag. Det gillar jag! Man vill ju vara pigg så man kan utnyttja tiden väl när släkt och vänner väl hälsar på.

Efter att alla åkt hem idag så tog vi oss en promenad. Härligt väder!! Vi tog vär gammla vanliga sväng genom hagen, så fint med alla vitsippor. Och nu har dom satt upp grindarna med, det betyder att det inte är så super lång tid kvar tills fåren kommer. Både jag och barnen längtar! Dom har ju fått små lamm nu med, sött.

Ja och sen när vi kom hem så städade jag. Dammsugit och torkat golven, ja tvättat ett par maskiner tvätt med. Älskar nystädat hem.

Jimmy for ner till netto idag och köpte lite kläder till mig. Ett par jeggins och en bolero. Fin fint!!

Jo förrsten, jag måste berätta om i fredags. Jag och Julia var och hälsade på min mormor och morfar nämligen. Och vi satt framför deras sten och rensade lite ogräs och tog bort lite löv. Jag gjorde ett tappert försök att förklara för Julia var mormor Märta och morfar Ingvar fanns... Gick inget vidare. Visserligen märkte hon nog av att jag var lite ledsen när vi satt där, för hon kröp upp i mitt knä och la sin kind mot min ♥ När vi skulle gå så stannade hon upp och vände sig mot deras sten. Så lyfte hon upp handen och vinkade och sa "Hej då". Så otroligt fint det var. Det värmde verkligen att se.
Det kändes bra att hälsa på dom denna gång förresten. Mormors namn finns nu på stenen med morfar, så på nåt sätt så känns det inte så tomt längre. Nu är dom äntligen tillsammans igen.

Grattis älskling på 30års dagen!!!

♥Älskar dig ♥

Många pussar och kramar från din familj.