Ikväll när det var dags att gå upp med dom stora barnen och söva dom så skojade jag med Hampus och sa, att ikväll får du söva Julia. Du vet ju hur det går till.
Tänkte att nu kommer det protesteras, och gnällas... men inte ett dugg.
Hampus tittar på mig och sen på Julia, och så går dom upp för trappen. På halva vägen så vänder sig Hampus och säger:
-Jag söver Julia, och mamma, när jag gör det så får du se vad du vill på tv:n. Och jag kan ligga en stund hos Julia och killa henne om hon vill.
Snäll pojke jag har ;-)
Efter nån minut smyger jag upp för trappen och ska kolla vad dom gör (såklart att inte Hampus ska söva Julia, kul att testa vad som händer bara). Då sitter han i sängen med Julia och läser en saga för henne.
Inte nog med detta... Idag kom Julia och sa att hon ville se Emil på tv;n. Så fick det bli. När hon sitter där kommer Wille springandes och hoppar upp i soffan och sätter sig i hennes knä, hon lägger armarna om honom och där sitter dom och gosar. Så otroligt underbart att se.

Alltså, nog för att det är jobbigt att ha barn, men när man ser kärleken mellan barnen, då glömmer man allt.
Många kan nog tycka vi var galna som skaffade barn så tätt, och ja, det gör jag med somliga dar... men ikväll efter att ha sett det jag sett idag, då förstår jag varför vi gjorde som vi gjorde.
Ett jäkla bra val ska ni veta.