Gick nästan bra!

Idag gjorde jag ju som sagt ett nytt försök med att gå i lite affärer. Och det lyckades!
Fick gå helt ensam utan några barn alls :-D Det ni ;-)
Jimmy tog barnen och väntade vid skeppet, och det funkade eftersom han mutade dom med glass.
Ja eftersom det är sommar så är glass helt ok att äta på andra dagar än lördagar med :-)
Hittade inte så mycket, men en tröja alla fall! Så jag är nöjd!
Dock så bröt helvetet lös inne på konsum istället.
Hur kan det komma sig att om en av ungarna börjar lipa så stämmer dom andra in?!
Jag menar, om bara en unge skriker så låter det ju absolut inte lika illa som när 3 gör det!
Men nu som sagt bröt helvetet lös på konsum... Julia skrek för hon inte ville gå och betala, Hampus skrek för att...ja det vet jag inte faktiskt... och Wille vet jag inte heller... Antar att han hade lite orolig mage och ömma ben.
Dels så testade vi att sluta ed droppar (mag droppar), men fick börja igår igen för hans mage blev lite stökig igen.
Sen var vi på bvc i onsdags och vaccinerade, och det blev väldigt svullet och rött, så jag antar att han har lite ont.
Men nu till det frustrerande:
Vi gick till Konsum där barnen fick välja vad dom ville äta på (lite mellan måls tugg typ). Dom valde päron.
När Vi flytt ur butiken i panik med 3 larm (ja dom låter inte bättre när dom tar i) och dom lugnat ner sig så äter dom sina päron.
Julia smaskar på för fullt, men Hampus tar max (jag överdriver inte!) 3tyggor, och sen kastar sitt päron.
Sen tar det högs 30 sekunder så bryter Hampus ihop totalt och vrålar: "Jag är huuuuungrig!!!"
Då släppte det för mig.... han får välja precis vad han vill ha förutom godis, kakor och läsk. Han väljer vad han vill ha, kastar det och sen vrålar!
Folk glor på mig som att jag svälter mitt barn... fy vad hemskt alla dessa blickar känns...
Så i stundens hetta vrålar (nej inte vrålar men höjder rösten lite) jag lite... inte på Hampus utan sädär bara så man får ur sig frustrationen...
För hur kan mina barn svälta när mitt matkonto ligger på minimum 6000:- i månaden...?
Nu i efterhand ångrar jag att jag inte tacklade hans utbrott bättre... men denna trotts tär på mig.
Jag vill så gärna vara en glad och sprallig mamma... en mamma som orkar tackla varje trotts utbrott med ett leende och prata med lugn och snäll röst tills barnet, efter flera timar, lugnar ner sig.
Men just nu går det inte, sömn bristen tär på mig, och så allt det andra... och ingen har man att prata med heller.
Jag vet så väl att Hampus inte gör såhär för att vara elak, detta ingår i hans utvecklig. Men trotts att jag vet att det är så, så är det inte så lätt.
Samma med Julia, hon befinner sig ju i "lilla för trottsen", och det är väl nåt som måste genom lidas helt enkelt.
Men tack och lov så glömmer man fort hur jobbigt vissa delar av dagen varit, man minns bara det fina. Som när dom kommer med blommor dom plockat och såna saker ♥
Ja, jag skulle verkligen göra precis vad som helst för mina barn, för finare ungar finns det inte.

Men men, nog gnällt om detta! Imorgon är en ny dag och ikväll hoppas jag på sängen tidigt och många timmars sömn... för imorgon ska jag ta mig tusan le mig ur trottsen med!