Hur faan skiljer man på förkylning och allergi? Jag verkar förkyld men mår ändå inte som jag brukar..... Skit samma, vilket än av det är skit! Nåt mer som är skit är mitt minne. Dom där ect behandlingarna förstör minnet totalt. Så har ni sagt nåt till mig och jag nu inte minns det ber jag om ursäkt, det är verkligen inte min mening och mitt fel. Tack och lov för att jag har Jimmy, det var nog ödet som förde oss samman, han tar verkligen hand om mig, Gud vad jag älskar honom och barnen <3

Herre jisses.... Det är så mycket att göra här hemma och min ork och energi ligger på minus....
Jag tror dessutom att jag har tandvärk.... Har liksom aldrig haft det så jag vet inte. Trött som fan är jag dessutom så energin att ta tag i allt som behövs att göras finns liksom inte där. Jag hoppas i vanlig ordning att Jimmy har lite mer ork och energi än vad jag har.
Fy vad trist det måste vara att läsa mina inlägg, enbart Depp och negativt.... Beklagar detta men tycker ni det är tråkigt så läs inte helt enkelt, simpel as that!

Jaha ja.... Det var ett tag sen jag skrev här. Så, vad har hänt? Inget speciellt faktiskt. Två dagar i veckan är jag inlagd på sjukhuset i Västervik, behandling. Jag har även Boendestöd tre gånger i veckan, och Jimmy är hemma för vård av anhörig. Jag vet helt ärligt inte vad jag skulle göra utan Jimmy! Han hjälper mig med mediciner, komma till och från sjukhuset, fixa här. hemma med allt vad det innebär.... Det var nog ödet som fixade ihop oss. Hur jag då mår idag? Njae.... Har mått bättre, men jag mår inte sämre, huvudsaken!
Så vad mer? Barnen är iväg denna helg. Var tredje helg är dom hos sina kontaktfamiljer, så vad har då jag och Jimmy gjort när vi varit lediga och allt? Inget speciellt faktiskt, bara tagit dagen som den kommit och tagit det lugnt, riktigt skönt faktiskt.
Nej, nu är det dags att göra sig redo, barnen kommer när som.
Ha det bra!!

Herre Gud!!!

Fick idag reda på att vi ska ha kalas för min lilla Wille! Eller nej, jag kan nog inte säga att han är liten, för det är han verkligen inte! Min prins <3 nähä... Vad ska man skriva om?
Jag har idag haft behandling, skönt att ha det gjort för denna vecka. Hur många jag har kvar har jag inte den blekaste aning om, inte många hoppas jag.
Nej, nu ska jag vänta på att Jimmy ska komma och ta med mig hem.

Är nu på sjukhuset... Behöver jag säga hur tråkigt jag har det???!
Nej, tänkte väl det.
Men det är ett ont måste det här, tyvärr.
Men det finns en tröst i det hela, musik! Lyssnar just nu på Stiftelsen, dom är ju så bra!!!!! Man kan liksom inte tröttna på dom. Och dom är lika bra live, det lovar jag.

Nu åker jag snart... Blä!!!
Men jag måste för att bli bra igen... jag får offra mig helt enkelt!

Och så annat.
Idag satte jag stjärnor i barnens belöningsbok. Så här är det: Om barnen sköter sig en dag så har vi en bok som vi sätter en stjärna i. När dom kommit upp i 7stjärnor så får dom en tia. Dom pengarna ska dom spara och sen får dom köpa vad dom vill för sina pengar. Detta funkar faktiskt väldigt bra måste jag säga!

Nog om detta. Måste fixa det sista och sen bär det iväg. Tingeling!

Fan..... Ångesten är stor! Varför? Ja den som det visste..... Den finns där och den vill liksom inte försvinna. Jobbigt? Kan man lugnt säga. Men man får helt enkelt bita ihop och stå ut, så är det. Dels beror det nog på att jag åker imorgon och blir borta över natten. Det gör ont att vara ifrån familjen, så är det bara. Nej, nu ska jag dricka kaffe. Är hos mamma och pappa, så man får ju passa på när man blir bjuden!

Jaha.... då är det dags att åka imorgon igen. Vill jag? NEJ!!!
Men jag vet att i det långa loppet så blir det, det bäste för mig.... så jag får stå ut helt enkelt.Simpel as that!
Så, vad händer idag då?
Jag har inte den blekaste aning! Jag vet inte alls.... som det ser ut nu så finns det inte ett dugg att göra.... så det får bli att bara ta dagen som den kommer.
Så är det... eller har du nåt tips på vad man kan göra så var inte blyg med att tipsa, jag kommer inte bitas...

Sömn

Jag vet inte varför men vi har STORA problem i familjen Eriksson när det gäller sömn hos barnen. Och när jag säger stora så menar jag Otroligt STORA problem.
Med Hampus går det väl an, lite svår att få i säng på kvällen men när han väl lagt sig så ligger han. Men hans syskon.... aj aj aj!!! Dom somnar fint på kvällen, men  vid ca 23 vänder det.... då är natten över och strulet startar. Dom vaknar och anser att natten är slut. Dom ska sova hos oss (vilket jag inte anser är något problem om det hade varit på det sättet att dom somnat. Men icke! Det pratas, sparkas, skriks.... ja det  bara rullar på)! Får man dom sen att sova så är det lagom när det faktiskt är dags att kliva upp igen. Nu kan man ju tro att Oj så lätta dom måste vara att söva sen och OJ så bra dom sover kommande natt! Nej! Nej, Nej Nej..... Samma visa natten kommer igen. Det blir inte bättre! Så är det bara!

Skönt, nu har jag fått gnälla av mig lite. Tycker ni jag är jobbig??!
Skiter jag fullständigt i, läs inte då! Det är ingen som tvingar dig att läsa, Thats it!

Kärlek!

Trött jag blir!!! På vad undrar ni säkert då.... mig själv!!!
Jag är så trött, så otroligt trött! Jag vet inte vad jag ska ta mig till?! Att ta mig i kragen har jag försökt med, hjälpte ju mycket.... Not!
Jag tror jag vet vad det beror på.... medicinerna. Jag vet inte ens hur många olika sorter jag äter längre.... men jag vet varför jag äter dom, och det är inte en skit anledning, så mycket vet jag.
Så.... jag får väl helt enkelt härda ut. Är hemma idag och imorgon med, men på torsdag åker jag till västervik igen. Blä!!! Undrar hur många behandlingar till jag kommer behöva, är ganska så mycket trött på detta nu.
MEN, ett stort MEN; Jag mår ju inte bra, jag mår inte som man ska göra, jag kan inte säga att jag känner mig som mig själv. Vilket är ett stort bevis på att jag inte mår okej, så "enkelt" är det.

Nog om detta!!
På söndag fyller min lilla knatte 4år, William alltså. 4år!!! Fatta, Alexandra (Jag alltså) har inte små, små barn längre, han är redan 4år. Mammas älskade pojke.
Tro nu inget skit som att jag älskar William mer än hans syskon Hampus och Julia. Tro för fan inte ens det, inte ens lite grann!! Jag älskar alla mina barn lika mycket, det skiljer inte ens en hundra dels procent. Alla mina barn är lika mycket älskade, precis exakt lika mycket. Jag har verkligen blivit mamma till tre helt fantastiska, underbara barn. Och moster till världens finaste och underbaraste Thim och Thilda, dom är verkligen helt fantastiska!!!
Jag är mamma och moster till 5 helt otroligt älskade barn.
Jag älskar er så otroligt mycket, alla 5.

Nu var det ett tag sen...

Jag har inte haft tid att blogga på sista tiden. Det är mycket som händer nu....
Jag ligger mycket på sjukhus, jag har fyllt år och snart om några dagar fyller William år.
Och så för utom det så ska jag vara mamma, fru, syster, dotter och allt vad det innebär!

När det gäller det med sjukhus så är det invecklat... det är mycket nu... Jag är hemma tills på torsdag sen åker jag igen.Till sjukhuset alltså.Så på fredag sövs jag ner igen och får min behandling. JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ DETTA!!!!
Men ett ont måste för att bli okej igen. Frisk kommer jag aldrig bli, men jag kommer bli bättre alla fall.

Nu ska jag till mamma en sväng och ta mig lite kaffe, sen vidare till stan och leta presenter till Wille.

HA EN BRA DAG!

Så nu är det klart för denna gång! Tro nu inte att det känns kanon, har samma Behandling om en vecka igen.... Fy!!
Men det är ett ont måste.
Jimmy kommer snart och då far vi hem.
Nej, nu mina vänner ska jag ta mig en mugg kaffe!

Vaken och väntar.... Har min ect nu vid 7:45 och jag vill inte!!!! Jag hatar det, jag skulle mer än gärna slippa detta. Men icke! Vill jag bli jag igen så får jag helt enkelt stå ut. Det finns två tröster alla fall med det hela; Jimmy kommer och jag får åka hem idag <3
Mer då?
Sovit skit-dåligt!!! Hade så svårt att somna och när jag väl somnade så vaknade jag hela tiden... Tror det är nerverna över dagens händelse som är anledningen. Jag vet att jag gjort detta många gånger och borde vara van och inte nervös, men så är inte fallet.

Och så en helt annan sak, William fyller snart 4år och vi har inte den blekaste aning om vad man kan köpa till honom. Kännas ju lite tråkigt att ge han pengar och låta han gå lös själv i affärerna.
Nej, vu har ett tag på oss så vi får verkligen fundera på detta rejält!

Nu är man tillbaka!

Nu är jag tillbaka på spykavdelningen i Västervik. Och jag har en viktig sak att säga om detta: JAG VILL INTE!!!!!!!
Men jag måste väl antar jag.... Men om jag fick bestämma så skulle jag i detta nu vara hemma med min kära make och mina fina barn, min helt underbara familj kort och gott <3
Det absolut värsta med denna ect-behandling är att den tar bort mitt minne.
Så nu vill jag bara göra en sak klar för er, och kom ihåg detta:
Om jag inte minns dig så ber jag om ursäkt, presentera dig gärna för jag VILL ha dig i mitt liv!! Är det nåt kul, jobbigt, tråkigt, ledsamt, roligt, ja precis vad som och jag inte minns det, berätta det för mig igen för jag VILL minnas det.

Annars då.... Ja livet rullar på. Barnen växer så det knakar. Min lilla (så kan man nog inte säga längre) fyller 4år nu den 14april... 4ÅR!!!!!! Jag förstår ingenting!?
Och när jag kom hem från sjukhuset sist låg det papper hemma på bänken om Julias skolgång!!?? Herre jisses!! Min lilla flicka ska börja skolan.
Men samtidigt så är det ganska roligt, det är ju så mycket kul som händer, även fast det även är lite jobbigt.

Dags för en uppdatering kanske?!

Hemma, vilket ni nog förstått?!
Varit hemma sen mitten av förra veckan, men har liksom inte haft lust och ork att uppdatera.... är så proppad med mediciner och jag tror det är en stor anledning till att jag är så trött.
Men en sak som är jäkligt konstigt är att jag somnar hela tiden om dagarna (somnade när jag åt frukost idag) men när det gäller att somna för natten så tar det en evighet! Sjukt!!!!
Och så på tal om  mig, jag har nu fått två diagnoser, två sjukdomar jag för evigt kommer leva med, jag blir aldrig av med dom. Men vad dom nu heter minns jag inte. För är det nåt alla mediciner ställer till med så är det minnet, glömmer och kommer inte ihåg nåt! Minst sagt jobbigt, men som med det mesta annat så vänjer jag mig väl.
Nej nu mina kära vänner så har jag annat för mig..... hemligt!!!