Januari 2009 ramlade Hampus utanför vår gård och slog i sina tänder, som trycktes inåt. Nu har han två intryckta framtänder varav en är svart. Tragiskt med tanke på hur fina tänder han har, eller hade...
Igår var det Willes tur, men han snubblade på en liten kant som vi har när man går från vår gång till vår baksida. Och självklart slog han i munnen... lilla plutte.
Så ena framtanden trycktes in, stor fläskläpp och ett ganska rejält skrapsår under näsan. Min lilla kille, han ser helt sönder ut.
Förstår inte varför våra barn har sån otur när det kommer till tänder... Nu är det bara Julia kvar och med vår otur lär hon väl slå i dom när hon tappat bebiständerna och fått dom permanenta. Nej fy, så får man inte tänka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar