fredag 8 februari 2013

Tungt inlägg, läs inte om ni är kännsliga.

Nu har jag legat i sängen i två timmar och glott ut genom fönstren. Skulle nog kunna ligga här i två timmar till.... Jag mår inte bra, det är ett som är säkert. Jag menar, hade jag mått bra så hade detta tagit knäcken på mig, nu störs jag inte alls av det... Jag förstår inte vad som är fel, jag har tappat lusten helt. Inget lockar mig, jag är likgiltig till allt, vill inget, tappat aptiten. Det känns som att jag är inlåst i ett svart rum utan dörrar och fönster, och jag tar mig inte ur det där rummet.... Det är tungt nu. Tur att jag har min familj, dom får mig att önska att det kommer bli bättre. Utan dom hade jag släppt taget om livet för länge sen.

1 kommentar:

  1. Många kramar till dej. Vi tänker på dej och familjen.jag önskar och hoppas så att du ska få komma ur detta och känna ork,lust,glädje,och finna att även om du inte blir helt återställd som innan sjukdomen så ialla fall så bra att du kan leva ett så normalt liv som möjligt.jag önskar jag kunde hjälpa dej mer.vi skulle sakna dej så överhört mycket om du inte fanns många kramar och du vet var jag finns.

    SvaraRadera