Idag for vi till Kalmar... det kommer dröja till nästa gång vill jag lova.
Sista minuterna hem så gick visst klockan bakåt... Nej, alltså det gjorde den ju inte men nog tusan kändes det så. Wille och Julia hade på tok för mycket spring i benen och inte fått utlopp för sin energi, så det resulterade i klagosång på hög nivå. Men men, nu är vi hemma och barnen ligger tysta (just denna minut) i sina sängar.
Men dröja lär det allt göra som sagt!

Nu blir det soffhäng och vänta in att lugnet i kroppen ska infinna sig.