Igår kväll satt jag och kollade i en massa foto album som jag fått hem efter mormor. Och tänk vad minen som dök upp! Fast jag bara var runt 5år på vissa foton så minns jag var vi var, och vad som hände... Så mysigt!
Fast även fast det är mysigt att se bilderna och minnas så blir det lite jobbigt. Man vill liksom tillbaka till den där tiden då alla nära fanns hos oss och man var liten och slapp alla vuxen bekymmer.
Inte för att jag skulle vilja byta bort mitt liv, aldrig! Men skulle vara skönt att få vara ett barn, och mysa med mormor och morfar lite.
Och det jag tänkte på var att fast det känns som att man precis befann sig där hemma på mormor och morfars altan med allt folk... så är det så länge sen... Tack och liv för foton, hade man inte haft dom så hade många minnen försvunnit och inte kommit tillbaka.
Nu ska vi klä på barnen och bege oss till mamma och pappa. Min syster och hennes familj kommer även dit, trevligt!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar