Håller på och rensar ur garderober och boden. Så mycket man samlat på sig!!
Skulle kolla en liten sak i boden och hittade katonger fulla med leksaker till bebisar.... badbalja, badsitts (ni vet sån man sätter barnet i vid bad eller dusch.) Kläder i alla storlekar och till både tjej och kille. Leksaker, spjälsäng, matstolar med bord, växa-säng.... vagnar, mjuklift till vagnen, parasoll till både carenan och syskonvagnen, ja det finns verkligen allt som behövs när man får barn. Är nån intresserad av något så säg till, jag är inte dyr när det gäller att sälja saker. För det är vad jag ska nu, sälja allt som jag kan få sålt! Så är du intresserad av något så bara skriv :-)
Jag fattar det inte, varför är det kvar?! Varför har jag inte sålt det innan?
För helt ärligt, vad ska jag med det till? Om jag nu skulle skaffa fler barn så skulle jag antagligen inte använda det ändå... jag menar, jag visste ju inte ens att det fanns! Och jag är ganska så duktig på att shoppa, så jag hade nog kunnat få ihop lite nytt stället.
Är det kanske så.... att jag gömt det undermedvetet? Neeeej.... så kan det väl ändå inte vara! Okej jag vet mycket väl nu att mitt huvud spelar mig ett spratt, men detta är väl ändå lite väl?
Antagligen så är det min sjukdom som gör sig påmind... den gör ju så att saker och tings glöms och göms.
Jag minns inte att jag sparat på det. Eller jo, jag har ett svagt minne av att dom hittades här hemma, sorterades och sen vet jag inte vad som hände... minns liksom inte... trodde jag sålt och slängt allt, men där hade jag fel.
Men jag börjar bli van.... är det inte att jag glömt att saker och ting finns så är det att jag ser och hör saker som inte finns... är det inte det så är det att jag glömmer berätta saker som jag ville ha sagt.
Det är mycket som "inte" händer i min värld.
Ibland stannar jag upp från allt, bara stoppar.... tänker efter... funderar på vad som händer och det kan vara väldigt otäckt! Jag kan befinna mig på en plats och jag vet inte ens hur jag kom dit. Minns inte vilken väg jag tog, vilken tid jag gick eller nåt. Eller som det med mat, känner att jag mår lite konstigt, stannar upp och upptäcker att det är 12timmar sen jag sist åt!
Såna här saker händer mig varje dag... och jag som trodde jag var på väg att bli frisk. Men när jag tänker efter så har jag tydligen väldigt lång väg att gå.
Men jag är ju nu medveten om problemet och vad som händer, DET är STORT!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar