fredag 14 december 2012

Fy vad kallt det är! Har varit iväg och handlat med Jimmy och jag trodde jag skulle dö!!
Och jag har klätt mig väl, både underställ tre tröjor och mössa och vantar.... och skor såklart.

Barnen har fått dille på att klä ut sig, så Julia gick som tomte gumma till dagis och Wille pepparkaks gubbe.... Tack och lov så har inte barnens dagis kommit med några dumheter om att det skulle vara rasistiskt. Hur faan kan manens tänka så? Pepparkaksgubbe?! Vad kommer här näst, vägskyltarna?
Nej, jag orkar inte ens älta i det.

Idag är dag två med nya medicinen. Egentligen skulle jag lämna prover idag, men det har gått för kort tid så dom ska lämnas på måndag istället. Jag vill inte!! Men jag måste. Hoppas verkligen att det visar bra siffror och inte behöver höjas nåt.
Men hur jag då mår? Helt ärligt så märker jag ingen skillnad.... likgiltig, less... nere helt enkelt. Det jag känner av är en extrem trötthet, jag är så trött och jag har aldrig i hela mitt liv känt mig så överväldigande trött. Det är hemskt! Jag gör allt i min makt för att hålla mig vaken om dagar och kvällar men ibland går det inte. Och jisses vad jag snarkar... jag är ingen sån som snarkar annars, bara dom gånger jag är helt slutkörd. Så jag vet inte vad dom här tabletterna gör med mig egentligen?!
Dessutom är jag förvirrad, har svårt att minnas vilken dag och datum det är. Och bara allmänt snurrig, känner mig nästan lite påverkad. Jag antar att detta beror på den nya medicinen, men jag undrar om det kan vara så att nån av mina mediciner som krockar, eller så är det en bieffekt. Men är det en bieffekt så ger det väl med sig snart hoppas jag.

Nej, nu ska jag ta hand om en sjuk Wille. Hans mage mår inte bra. Jag vet inte vad som är felet, han är inte 100% Wille och det börjar oroa mig lite faktiskt. Alltså, han leker, pratar, växer. Men hans mage säger ifrån och han äter inget när han är på dagis. Det är som att hans kropp protesterar över att vara på dagis, för hemma mår han bra. Nej, jag fattar ingenting... Jag tror han behöver en paus faktiskt. Och jag vet att det låter hemskt, men han måste försöka orka med till och med nästa fredag, sen tar vi lov. Men är han sjuk så är det inte mycket att göra åt, då börjar hans lov tidigare helt enkelt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar