Så imorgon är det dags... då faller domen.... Jag ska träffa läkaren i västervik, igen!
Jag hoppas verkligen att hon inte vill att jag berättar om hela livet igen. Ny läkare, igen, så jag blir inte förvånad. Men en sak som jag inte förstår är att alla nya läkare frågar ut mig, skriver ner vad jag berättar och sen då? För dom inte in det i min journal och om dom nu gör det, varför läser inte nya läkare på? Man har liksom en timme på sig, och att gå igenom allt som varit tar tid, tid som jag hellre lägger på att diskutera saker som IDAG inte funkar och måste lösas.
Som imorgon, får jag börja med litium? Och vad händer sen?
Vad visade mina provsvar? Ser allt bra ut eller måste jag äta nåt i medicinväg för att komplettera det och hur påverkar det då mig?
Har den nya höjningen av medicinen hjälpt eller anser dom fortfarande att jag har på tok för hög puls och kommer stressa ihjäl mig om detta fortsätter? (Detta kan jag ju själv känna efter, och nej, stundvis så är min puls för hög, det behöver jag inte läkare för att berätta. Men måste jag då höja medicinen mer och ska jag då behöva vänta ännu längre på litiumet?)
Dessutom funkar inte sömnen längre. Jag har ätit stilnoct på tok för länge, och den hjälper mig inte längre... men får väl se vad dom säger, finns liksom inte så mycket starkare saker att ta till och att höja dosen är inte så lämpligt, äter redan en ganska hög dos.

Well, well... vi får väl se hur det går.