Matvägran....

Som förälder stöter man på detta på ena eller andra sätter... hur eller hur!
Men nu står jag handfallen, Hampus. Hampus, Hampus, Hampus.... Det är inte bara inbillning eller att vi inte försöker. Nu har hans stödfamilj fått "känna på det"... Han matvägrade även hos dom under söndagen och sen dess har det fortsatt.
Vad ska man göra? Jag har försökt att prata med honom, han är ju ändå snart 7år (OMG, vad hände där?!) men inte hjälpte det. Han har fått sin vilja igenom och jag har låtit honom vara utan mat, min svärmors ord har tröstat mig. Men det funkar inte heller. Han vill inte ge med sig.
Vad ska jag göra? Ge mig råd, snälla! Jag står som sagt helt handfallen och detta känns inte bra på nåt sätt. Om han får bestämma så vill han enbart ha flingor eller pannkakor. Men det kan jag väl inte ge honom?
Man skulle även kunna tro att han bör vara blek, må illa, ha ont i magen, orkeslös... men nej! Inget av det... eller ja, blek, men inte värre än vanligt.
Alla som känner Hampus vet hur grinig han är när det kommer till mat, men nu tar det fasen priset.
Igår fick han en macka hos mormor, idag åt han en macka precis nu. Han är nöjd med det, men inte jag.
Han är redan så smal och jag vill inte att han blir smalare.
Det gick så bra under ett par veckor, jag fick inte pöjken att sluta äta. Det fanns liksom inget stopp i honom och det kändes så underbart! Nu är det som han har ätit klart... han vill inte ha mer.
Men kan jag ge honom bara det han vill ha eller ska jag sätta gränser? Förlorar jag om jag ger upp nu?
Med småbarn så säger dom ju att man ska ge det dom äter, även fast det bara är en maträtt. Men gäller det även "stora" barn?

Nej jag vet inte... kanske borde jag prova att enbart ge han det han vill ha. Kanske han inte ens äter det då? Värt att prova för allt är ju ändå bättre än inget.