Då är det snart dags att åka till Västervik för att gå på samtal.
Ser på sätt och vis fram emot det, men ändå inte...
Det jag ser fram emot är att för varje samtal så kommer jag ett steg närmare ett bättre mående.
Men sen är det så jobbigt!
Men jag biter ihop och kör på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar