Idag har jag gjort nåt stort!!! Jag är 28år och har idag gjort sås från grunden, och den var sååå god!! Kan inte annat än känna mig lite smått duktig.
Idag har vi även varit på möte för att träffa familjen Julia ska bo hos lite då och då. Det kändes så bra!! Jag vet att vi har gjort rätt val nu, ingen tvekan om saken.
Jag och Jimmy satte oss med alla barn och förklarade igår var det är som händer. Dom ser ju att vi går på mycket möten, sitter mycket i telefonen och dom hör ju när jag och Jimmy pratar. Så vi förklarade helt enkelt att barnen ska sova borta en helg lite då och då, vi berättade om vilka familjer dom ska till och dom är så nöjda. Julia har hela dagen gått till sin fröken och gång på gång sagt att: -Jag ska sova hos dig! Ungen lyser verkligen upp så fort hon kommer att tänka på det.
Personen som ska ha Julia är en av hennes fröknar, men jag vill inte berätta vem ännu. Hon kommer att byta jobb i sommar och därför kunde hon ta Julia. Och jag är väldigt glad över att det är just hon. Relationen mellan henne och Julia går inte förklara, eller ja, man skulle kunna förklara det med kärlek, Julia älskar verkligen sin fröken, dom har en kontakt mellan sig som inte går att förklara... Från den dagen Julia kom till det dagiset så har det varit dom två. Därför känns det otroligt tryggt att lämna över Julia till henne, jag har inga som helst tvivel.
Detta gäller såklart den andra familjen med. Dock så känner vi dom ju inte så väl ännu, men det kändes väldigt avslappnat och trevligt att möta dom, och dom verkar vara väldigt fina personer. När vi pratade med dom så kändes det aldrig krystat och allt flöt på så bra.
Så jag tror verkligen det kommer bli bra det här. Och det drar igång snart, redan om 3veckor ska dom sova över första gången.... Iiiiihh!
Jag har varit helt barnledig 2ggr på 3år... Vad ska man nu göra? Sova?
Fick erbjudande om jobb idag förresten... vill kanske.... men kan jag?
torsdag 31 maj 2012
Då är det snart dags för möte igen. Kom precis hem från ett möte... Det vi ska på snart är Julias kontaktfamilj. Jag känner ju henne redan väldigt väl och har mycket kontakt med henne, så jag har redan bestämt mig för att dom vill vi ha. Man känner det i magen, när nåt är rätt alltså!
Nej, nu ska jag vila mig lite. Känner mig inte okej idag och är så otroligt trött!
Nej, nu ska jag vila mig lite. Känner mig inte okej idag och är så otroligt trött!
onsdag 30 maj 2012
Då var det dagen efter. Allt känns fortfarande väldigt bra med kontaktfamiljen. Och imorgon är det dags att träffa den som är till Julia. Men eftersom vi redan känner henne så kommer det inte behövas prata så mycket.
Jag var väldigt tveksam till en början, kände mig otillräcklig, inte dög och gjorde nåt fel när vi bad om hjälp. Men nu med erfarenheten jag fått så kan jag bara säga att det är inte fel att be om hjälp! Att våga erkänna för sig själv och för andra att man inte klarar av en eller flera saker är en styrka!
Jag tror jag håller på att bli sjuk med på tal om annat! Täppt näsa och värk i hela kroppen... Inget vidare alls faktiskt...
Nu ska jag göra mig klar för ett möte till, men detta möte handlar enbart om mig, och mitt tillfrisknande.
Jag var väldigt tveksam till en början, kände mig otillräcklig, inte dög och gjorde nåt fel när vi bad om hjälp. Men nu med erfarenheten jag fått så kan jag bara säga att det är inte fel att be om hjälp! Att våga erkänna för sig själv och för andra att man inte klarar av en eller flera saker är en styrka!
Jag tror jag håller på att bli sjuk med på tal om annat! Täppt näsa och värk i hela kroppen... Inget vidare alls faktiskt...
Nu ska jag göra mig klar för ett möte till, men detta möte handlar enbart om mig, och mitt tillfrisknande.
tisdag 29 maj 2012
Kvällen är kommen och allt som hänt under dagen börjar falla till rätta!
Efter alla möten så jag vi hem, eller jag gick hem och Jimmy gick till utbildningen, jag har spenderat dagen och kvällen sovandes.... denna otroliga trötthet!
Hampus var hon tandläkaren idag förresten! Gick så bra... inga hål alls men hans 6års tänder hade inte kommit upp ännu, så han ska tillbaka om 1år för att se hur det står still. Dom sa även att an kommer få en lös tand på underkäken inom snar framtid,
Ja det var nog de jag hade att rapportera om idag!
Efter alla möten så jag vi hem, eller jag gick hem och Jimmy gick till utbildningen, jag har spenderat dagen och kvällen sovandes.... denna otroliga trötthet!
Hampus var hon tandläkaren idag förresten! Gick så bra... inga hål alls men hans 6års tänder hade inte kommit upp ännu, så han ska tillbaka om 1år för att se hur det står still. Dom sa även att an kommer få en lös tand på underkäken inom snar framtid,
Ja det var nog de jag hade att rapportera om idag!
Jaha... så hur kan man summera denna dag? Intensiv kanske... minst sagt!
Såhär är det, vi har fått kontaktfamiljer till våra barn. Anledningen till detta är för att vi är där i livet vi är. En frisk person hade klarat detta galant, men nu är ju inte fallet så. Detta leder till att barnen inte får uppleva så mycket som "vanliga" barn får.
Och jag och Jimmy hinner inte andras ut... eller vad man ska säga.
Jag och Jimmy tog mod till oss och bad hjälp... Och det var det bästa beslut som vi tagit sen vi skaffade barn.
Att be om hjälp på soc kan kännas otroligt jobbigt, man har ju hört både dittan och dattan!
Men jag har idag ändrat mig. Automatiskt så görs det en utredning, bara det känns otäckt!
Denna utredning lades idag ner, finns inget vi gör eller har gjort som är dåligt för barnen. Dom har även träffat barnen och inget att påpeka där heller. Skola och dagis har fått fyll i papper om barnen, inget fel där heller.
Så med andra ord, idag beslutades det att vi är toppen föräldrar!! Vi är jäkligt bra!
Vi har under hela denna resa många gånger fått beröm för att vi tog det här steget, bara det visar hur bra föräldrar vi är fick jag berättat för mig. Idag när vi sa hej då till hon som skött utredningen så sa hon till oss:
-Om jag hade 50000:- så skulle jag lätt köpa en bil åt er, för ni är så otroligt bra!
Kan man säga att vi fått bra betyg eller vad!!
Så som sagt, nu har vi fått kontaktfamiljer till våra barn. Pojkarna kommer hamna på ett ställe och dom träffade vi idag. Jag trodde detta möte skulle bli jobbigt, men inte! Hur trevliga och lätta att prata med. Det klickade kan man nog säga.
På torsdag ska vi möta Julias familj som hon kommer till. Och här är det underbara: Det blir den fröken som Julia fastnade för vid första stund. Denna fröken är hon som jobbar med Julias tal, så där kommer vi få så mycket hjälp. Och Julia kommer bli helt salig om hon får veta att hon ska vara med henne och sova över!
Julia är så fäst vid denna fröken, det är ta mig hundan kärlek! Och det bästa av allt, det är ömsesidigt!
Såhär är det, vi har fått kontaktfamiljer till våra barn. Anledningen till detta är för att vi är där i livet vi är. En frisk person hade klarat detta galant, men nu är ju inte fallet så. Detta leder till att barnen inte får uppleva så mycket som "vanliga" barn får.
Och jag och Jimmy hinner inte andras ut... eller vad man ska säga.
Jag och Jimmy tog mod till oss och bad hjälp... Och det var det bästa beslut som vi tagit sen vi skaffade barn.
Att be om hjälp på soc kan kännas otroligt jobbigt, man har ju hört både dittan och dattan!
Men jag har idag ändrat mig. Automatiskt så görs det en utredning, bara det känns otäckt!
Denna utredning lades idag ner, finns inget vi gör eller har gjort som är dåligt för barnen. Dom har även träffat barnen och inget att påpeka där heller. Skola och dagis har fått fyll i papper om barnen, inget fel där heller.
Så med andra ord, idag beslutades det att vi är toppen föräldrar!! Vi är jäkligt bra!
Vi har under hela denna resa många gånger fått beröm för att vi tog det här steget, bara det visar hur bra föräldrar vi är fick jag berättat för mig. Idag när vi sa hej då till hon som skött utredningen så sa hon till oss:
-Om jag hade 50000:- så skulle jag lätt köpa en bil åt er, för ni är så otroligt bra!
Kan man säga att vi fått bra betyg eller vad!!
Så som sagt, nu har vi fått kontaktfamiljer till våra barn. Pojkarna kommer hamna på ett ställe och dom träffade vi idag. Jag trodde detta möte skulle bli jobbigt, men inte! Hur trevliga och lätta att prata med. Det klickade kan man nog säga.
På torsdag ska vi möta Julias familj som hon kommer till. Och här är det underbara: Det blir den fröken som Julia fastnade för vid första stund. Denna fröken är hon som jobbar med Julias tal, så där kommer vi få så mycket hjälp. Och Julia kommer bli helt salig om hon får veta att hon ska vara med henne och sova över!
Julia är så fäst vid denna fröken, det är ta mig hundan kärlek! Och det bästa av allt, det är ömsesidigt!
måndag 28 maj 2012
Jaha, måndag igen då... Snacka om att helgerna går fort!
Jimmy ska iväg och jobba en kortis idag så det blir jag och barnen här hemma. Visserligen så gäller det bara några timmar men nog är det väl lustigt att så fort han ska jobba så är det vid den mest intensiva stunden på dagen?
Men men, man får helt enkelt bita ihop och köra på med racet. Han har ju alla fall ett jobb nu, inte en dag för sent.
Och jag måste ändå säga att det går över förväntan, att ha Jimmy hemma är för mig inget alternativ, han måste jobba.
Det positiva (förutom att han faktiskt har ett arbete) är att jag faktiskt känner mig vuxen igen. Jag får ta eget ansvar och egna initiativ. För just det där att vara vuxen är nåt jag inte varit sen jag blev sjuk, men nu är jag på G igen.
Jimmy däremot är livrädd. Rädd för att han tror att det kan bli för mycket för mig och att jag ska gå tillbaka i min sjukdom och allt ska dra igång på nytt. Men jag är inte så rädd för det, jag äter mina mediciner och skulle jag må sämre så är det bara att ringa psyk så ställs medicinerna om. Så nu har jag ju något att falla tillbaka på!
Men en sak som är otäckt är att mitt minne har blivit sämre igen. Jag minns inte vad vi pratat om, glömmer ta mina mediciner, glömmer bort möten osv. Det är ett väldigt dåligt tecken... Det var det jag mest reagerade över när jag blev sjuk, sen ju bättre jag mådde ju bättre minne fick jag. Nu när det är lika dåligt igen så blir man ju lite orolig, är det nåt på G igen? Dessutom känner jag mig förvirrad och frånvarande... Lite som att man är vilsen... Den känslan gör att jag blir frånvarande och sitter och grubblar på allt och inget.... Men i det stora hela så tycker nog jag att jag mår bättre! Får ofta höra det när jag möter på folk, jag ser mycket piggare och friskare ut nu. Jag kan inte riktigt se det, har ju väldigt svårt för min egen spegelbild... men kul att andra upplever mig så!
Jimmy ska iväg och jobba en kortis idag så det blir jag och barnen här hemma. Visserligen så gäller det bara några timmar men nog är det väl lustigt att så fort han ska jobba så är det vid den mest intensiva stunden på dagen?
Men men, man får helt enkelt bita ihop och köra på med racet. Han har ju alla fall ett jobb nu, inte en dag för sent.
Och jag måste ändå säga att det går över förväntan, att ha Jimmy hemma är för mig inget alternativ, han måste jobba.
Det positiva (förutom att han faktiskt har ett arbete) är att jag faktiskt känner mig vuxen igen. Jag får ta eget ansvar och egna initiativ. För just det där att vara vuxen är nåt jag inte varit sen jag blev sjuk, men nu är jag på G igen.
Jimmy däremot är livrädd. Rädd för att han tror att det kan bli för mycket för mig och att jag ska gå tillbaka i min sjukdom och allt ska dra igång på nytt. Men jag är inte så rädd för det, jag äter mina mediciner och skulle jag må sämre så är det bara att ringa psyk så ställs medicinerna om. Så nu har jag ju något att falla tillbaka på!
Men en sak som är otäckt är att mitt minne har blivit sämre igen. Jag minns inte vad vi pratat om, glömmer ta mina mediciner, glömmer bort möten osv. Det är ett väldigt dåligt tecken... Det var det jag mest reagerade över när jag blev sjuk, sen ju bättre jag mådde ju bättre minne fick jag. Nu när det är lika dåligt igen så blir man ju lite orolig, är det nåt på G igen? Dessutom känner jag mig förvirrad och frånvarande... Lite som att man är vilsen... Den känslan gör att jag blir frånvarande och sitter och grubblar på allt och inget.... Men i det stora hela så tycker nog jag att jag mår bättre! Får ofta höra det när jag möter på folk, jag ser mycket piggare och friskare ut nu. Jag kan inte riktigt se det, har ju väldigt svårt för min egen spegelbild... men kul att andra upplever mig så!
söndag 27 maj 2012
Hemma efter att ha varit och firat min mamma ♥
Där bjöds det på exotisk bricka, massa frukter, kött, potatissallad.... Massor! Jag åt så mycket att ja for illa till slut.
Fast det är ju det där med att ha anorexi och bulimi, en full mage är väldigt ångestladdat! Men när jag är bortbjuden på middag så äter jag, och behåller maten.... Men stor ångest minst sagt!
Där bjöds det på exotisk bricka, massa frukter, kött, potatissallad.... Massor! Jag åt så mycket att ja for illa till slut.
Fast det är ju det där med att ha anorexi och bulimi, en full mage är väldigt ångestladdat! Men när jag är bortbjuden på middag så äter jag, och behåller maten.... Men stor ångest minst sagt!
Igår var Jimmy ledig och snacka om att det var skillnad. Barnen var sitt vanliga jag, men jag hade nån att stötta mig emot och det var underbart.
Idag vet jag inte... Det är det dumma med han jobb, han blir inringd med kort varsel, sällan man har mer än ett par timmar på sig. Men det är alla fall ett jobb så man får helt enkelt finna sig i det!
Och tänka sig att Loreen vann igår!! Konstigt att jag inte väckte barnen av mina skrik! Att man kan leva sig in så i en tävling....
Idag vet jag inte... Det är det dumma med han jobb, han blir inringd med kort varsel, sällan man har mer än ett par timmar på sig. Men det är alla fall ett jobb så man får helt enkelt finna sig i det!
Och tänka sig att Loreen vann igår!! Konstigt att jag inte väckte barnen av mina skrik! Att man kan leva sig in så i en tävling....
lördag 26 maj 2012
Då är vi hemma igen.
Började dagen med att kolla ut en kattunge, så den sista helgen i juni flyttar "Pip" hem till oss! Längtar så otroligt mycket ♥ En helt grå, pipig helt underbar varelse, jag blev kär direkt och barnen lika så.
Efter det så tog vi färden till stan, det nalkades ju marknad. Gjorde lite små fynd, men det blev som det brukar, mest godis och fryspåsar. Hittade även lite kläder men provade dom inte så jag vet ju inte om jag ens får på mig dom, kanske dumt men det var så billigt så skulle det inte passa så svider inte så farligt.
Sen kom min mamma och lillebror på besök och tog en kaffe med oss. Alltid lika trevligt!
Passade även på att följa med mamma och min ena moster till min mormors grav där vi planterade fina rosor.
Skulle även passat på att gå till Ylva, men eftersom jag inte hade hunnit med att köpa blommor så får det vänta, man vill ju gärna ha med sig något fint till henne när man väl tar sig tid att gå dit.
Nu blir det snart middag sen är det nästan dags för barnen att sova! Själv så laddar jag inför Euro vision song kompest (eller vad det nu heter och hur det stavas).
Började dagen med att kolla ut en kattunge, så den sista helgen i juni flyttar "Pip" hem till oss! Längtar så otroligt mycket ♥ En helt grå, pipig helt underbar varelse, jag blev kär direkt och barnen lika så.
Efter det så tog vi färden till stan, det nalkades ju marknad. Gjorde lite små fynd, men det blev som det brukar, mest godis och fryspåsar. Hittade även lite kläder men provade dom inte så jag vet ju inte om jag ens får på mig dom, kanske dumt men det var så billigt så skulle det inte passa så svider inte så farligt.
Sen kom min mamma och lillebror på besök och tog en kaffe med oss. Alltid lika trevligt!
Passade även på att följa med mamma och min ena moster till min mormors grav där vi planterade fina rosor.
Skulle även passat på att gå till Ylva, men eftersom jag inte hade hunnit med att köpa blommor så får det vänta, man vill ju gärna ha med sig något fint till henne när man väl tar sig tid att gå dit.
Nu blir det snart middag sen är det nästan dags för barnen att sova! Själv så laddar jag inför Euro vision song kompest (eller vad det nu heter och hur det stavas).
En sak som slog mig igår är att vara hemma med barnen är ensamt! Så hur kan det vara ensamt när man har tre barn att se efter? Jag vet inte... Vet inte alls faktiskt! Är ju inte logiskt på nåt plan alls...
Men överallt var det folk som grillade, hade vänner på besök, myste med pojkvänner... och där satt jag, ensam med barnen. Nu menar jag ju inte att jag inte vill vara med barnen, dock så blir det en aning intensivt ibland. Som igår, alla barn var på uselt humör och allt jag gjorde var bara fel, fel, fel!
Då hade jag velat ha min stöttepelare hemma, Jimmy.
Idag är han hemma, än så länge, om han kommer vara hemma är det ingen som vet... jag hoppas verkligen det. Saknat honom så otroligt mycket när han varit borta och det märks av att jag inte varit ifrån honom sen förra sommaren. (eller ja, han har ju varit på utbildningen varje dag, men då är han ju alla fall i stan)
Men att ta hand om barnen är inte så vidare svårt, men det kan vara jobbigt vissa stunder. Så jag har bestämt mig för vissa saker:
*Inga fler barn! Inte för ens mitt minsta barn är minst 15år.
*Och jag hade ju planer på en hund, men nej tack! Det får vänta tills Wille är minst 6år, gärna äldre.
Så idag ska jag gå och titta på en katt. Det kan nog ni se som galenskap, och det är det nog, men jag vill ha en katt. Det är lite mindre att se efter än ett barn till eller en hund. Katten klarar sig själv, till stor del alla fall. Och tomrummet Tusse lämnade efter sig är stort, det är verkligen som ett stort svart hål efter honom.... Min lilla älskade katt, bara tanken på honom får mina ögon att tåras och klumpen i magen bli enorm. Jag hoppas verkligen den lilla pojke vi ska se på idag kan fylla upp tomrummet, kanske inte helt, men lite... Allt är bättre än inget.
Men överallt var det folk som grillade, hade vänner på besök, myste med pojkvänner... och där satt jag, ensam med barnen. Nu menar jag ju inte att jag inte vill vara med barnen, dock så blir det en aning intensivt ibland. Som igår, alla barn var på uselt humör och allt jag gjorde var bara fel, fel, fel!
Då hade jag velat ha min stöttepelare hemma, Jimmy.
Idag är han hemma, än så länge, om han kommer vara hemma är det ingen som vet... jag hoppas verkligen det. Saknat honom så otroligt mycket när han varit borta och det märks av att jag inte varit ifrån honom sen förra sommaren. (eller ja, han har ju varit på utbildningen varje dag, men då är han ju alla fall i stan)
Men att ta hand om barnen är inte så vidare svårt, men det kan vara jobbigt vissa stunder. Så jag har bestämt mig för vissa saker:
*Inga fler barn! Inte för ens mitt minsta barn är minst 15år.
*Och jag hade ju planer på en hund, men nej tack! Det får vänta tills Wille är minst 6år, gärna äldre.
Så idag ska jag gå och titta på en katt. Det kan nog ni se som galenskap, och det är det nog, men jag vill ha en katt. Det är lite mindre att se efter än ett barn till eller en hund. Katten klarar sig själv, till stor del alla fall. Och tomrummet Tusse lämnade efter sig är stort, det är verkligen som ett stort svart hål efter honom.... Min lilla älskade katt, bara tanken på honom får mina ögon att tåras och klumpen i magen bli enorm. Jag hoppas verkligen den lilla pojke vi ska se på idag kan fylla upp tomrummet, kanske inte helt, men lite... Allt är bättre än inget.
fredag 25 maj 2012
Man ska inte klaga, men borde det inte finnas ett mellanting när det gäller värmen? Nu är det varmare ute än vad jag har inne i huset och det vill inte säga lite det! fast det är klart, jag tar ju hellre detta väder än grått, kallt och regnigt.
Det värsta är att det är så jobbigt för barnen, dom får liksom inte ork till något vilket resulterar i gnällighet... Men jag förstår dom, om jag inte hade varit tvungen så hade jag inte lyft ett finger en dag som denna, så jag är nog minst lika gnällig som dom...
Det värsta är att det är så jobbigt för barnen, dom får liksom inte ork till något vilket resulterar i gnällighet... Men jag förstår dom, om jag inte hade varit tvungen så hade jag inte lyft ett finger en dag som denna, så jag är nog minst lika gnällig som dom...
Igår blev jag så full i skratt! Hampus är smått beroende av att sitta på youtube, och självklart skulle han sitta där igår med. Hela tiden så ska man bokstavera för honom, men jag tror det är bra, för han måste ju lära sig vad alla bokstäver heter och hur dom ser ut. Dessutom måste han ljuda hela tiden så jag tror att hans läsning kommer komma igång snart!! Jag hoppas det alla fall, spännande!
Men alla fall, jag frågade honom vad klockan var, och han svarade att han inte kunde klockan ju! Så jag bad honom säga vad det stod för siffror nere i hörnet, och det kunde han ju. Så han svarade:
-1, 8 (så långt okej), 8, 6, 3, 9...
Så ja, klockan kan han definitivt inte! Fast lite roligt var det, men vad alla siffror stod vet jag ju inte.
Men alla fall, jag frågade honom vad klockan var, och han svarade att han inte kunde klockan ju! Så jag bad honom säga vad det stod för siffror nere i hörnet, och det kunde han ju. Så han svarade:
-1, 8 (så långt okej), 8, 6, 3, 9...
Så ja, klockan kan han definitivt inte! Fast lite roligt var det, men vad alla siffror stod vet jag ju inte.
torsdag 24 maj 2012
Jaha... Så vad gör man nu?
Jimmy är på jobbet och kommer inte hem än på flera timmar, barnen ligger i sina sängar (med undantag för Hampus)... visserligen har ingen av dom somnat ännu så jag har nog att göra ett tag till... Man vet aldrig hur lång tid sövningen kan ta.
Nya jobbet ja, jo han har ju börjat i Hultsfred idag. Jäkla rännande på honom! Nu hoppas jag bara att han kommer trivas där, vore himla träligt om inte. Men som tur är så är han inte svår när det gäller jobb!
Trött jag blev... kvällen kan nog spenderas i sovlandets tecken.
Jimmy är på jobbet och kommer inte hem än på flera timmar, barnen ligger i sina sängar (med undantag för Hampus)... visserligen har ingen av dom somnat ännu så jag har nog att göra ett tag till... Man vet aldrig hur lång tid sövningen kan ta.
Nya jobbet ja, jo han har ju börjat i Hultsfred idag. Jäkla rännande på honom! Nu hoppas jag bara att han kommer trivas där, vore himla träligt om inte. Men som tur är så är han inte svår när det gäller jobb!
Trött jag blev... kvällen kan nog spenderas i sovlandets tecken.
onsdag 23 maj 2012
Idag har det varit en sån där dag då allt går i ett.
Det började med att jag hämtade Hampus i källengsparken (stavning??), dom har nåt som kallas "lek vecka" där nere. Det är barn- och fritidsprogrammet som har en himla massa aktiviteter för barn som både är hemma, går på dagis eller i skola. För alla barn helt enkelt!
Himla roligt och barnen älskar det. Dock ser det ut som att det blir sista gången nästa år då det programmet inte längre ska finnas här i Vimmerby, utan flytta till Hultsfred.
Men i alla fall, sen gick vi till mina föräldrar och därifrån åkte vi till ALV för att göra av med ett par timmar.
Att ha säsongskort till ALV är verkligen toppen! Man har ingen press på sig att hinna allt på en dag och ganska billigt är det ju. Våra kort är nog betalda vid det här laget.
Det började med att jag hämtade Hampus i källengsparken (stavning??), dom har nåt som kallas "lek vecka" där nere. Det är barn- och fritidsprogrammet som har en himla massa aktiviteter för barn som både är hemma, går på dagis eller i skola. För alla barn helt enkelt!
Himla roligt och barnen älskar det. Dock ser det ut som att det blir sista gången nästa år då det programmet inte längre ska finnas här i Vimmerby, utan flytta till Hultsfred.
Men i alla fall, sen gick vi till mina föräldrar och därifrån åkte vi till ALV för att göra av med ett par timmar.
Att ha säsongskort till ALV är verkligen toppen! Man har ingen press på sig att hinna allt på en dag och ganska billigt är det ju. Våra kort är nog betalda vid det här laget.
tisdag 22 maj 2012
Yoga ja... Det provades och gillades! Dock så kände jag att mina muskler har försvunnit för fy tusan så kämpigt det var i vissa rörelser! Rent spontant sådär så vill jag nog fortsätta med detta... Det är ju träning, men även avslappning. Och just avslappningsbiten har jag stor hjälp av, både när det gäller ångesten, migränen och det där att bara varva ner lite.
Funderar lite på att införskaffa mig en yoga matta och instruktions film så jag kan träna hemma med.
Funderar lite på att införskaffa mig en yoga matta och instruktions film så jag kan träna hemma med.
måndag 21 maj 2012
Så trött jag är!! Gäspar så gott som hela tiden.... Intressant att läsa om ;-)
Fick lite till gjort på gården, det tycks alltid finnas nåt att göra där... ett evighetsprojekt!
Fast det är så härligt när man kan sitta ute och baren kan leka hur mycket dom vill, det är livskvalitet!
Imorgon ska jag på mitt första youga pass! Jag ser fram emot det men är ändå nervös...... Men vi får väl se hur det går, jag är ju bara där på prov. Känns det inte bra så säger jag bara ifrån!
Fick lite till gjort på gården, det tycks alltid finnas nåt att göra där... ett evighetsprojekt!
Fast det är så härligt när man kan sitta ute och baren kan leka hur mycket dom vill, det är livskvalitet!
Imorgon ska jag på mitt första youga pass! Jag ser fram emot det men är ändå nervös...... Men vi får väl se hur det går, jag är ju bara där på prov. Känns det inte bra så säger jag bara ifrån!
Jag är så grymt uttråkad!! Inget bra på tv;n, huset är städat, trädgården fixad... Inte ens trött så jag kan sova bort tiden. Men samtidigt känns det skönt, jag nöjer mig inte längre med att bara sitta och glo in i väggen, jag kräver stimulans! Hade det varit för 6månader sedan så skulle detta passa mig perfekt, men inte nu.
Jimmy ringde förut förresten... Han var på jobbintervju på ett företag här i stan förra veckan, men tyvärr fick han beskedet att han inte fick det. Surt!!
Men han har ju kvar sitt jobb på Uniflex, och där kommer han vara till december som det lät idag.
Fast jag önskade att han skulle få jobbet här i stan, slippa resor och allt sånt, dessutom känns det tryggare att ha honom här i stan. Men jag ska fixa detta! Jag kan om jag vill!
Jimmy ringde förut förresten... Han var på jobbintervju på ett företag här i stan förra veckan, men tyvärr fick han beskedet att han inte fick det. Surt!!
Men han har ju kvar sitt jobb på Uniflex, och där kommer han vara till december som det lät idag.
Fast jag önskade att han skulle få jobbet här i stan, slippa resor och allt sånt, dessutom känns det tryggare att ha honom här i stan. Men jag ska fixa detta! Jag kan om jag vill!
söndag 20 maj 2012
Idag har det varit en riktigt bra dag! Gräset är klippt, kanterna längst staketet är nedklippt. Rabatterna är rensade och allt på rätt plats.
Känns så otroligt skönt att ha fått ordning på gården, så det firar vi genom att äta ute på gården imorgon när barnen slutar dagis och skola!
Dessutom har jag storstädat hemmet, från golv till tak! Allt som är kvar är att torka golven, men det skulle Jimmy hjälpa mig med. Rörelsen man gör är inte den bästa för min rygg och mitt bäcken, och efter att ha krupit runt på gården så har jag rysligt ont... Det pulserar och ilar... Usch! Tyvärr så är det ju så att jag kommer få leva med den värken för resten av livet... Men det är smällar man får ta tydligen. Jag fick ju trots allt tre underbara barn för besväret!
Annars då? Ingen Nada imorgon heller.... inte för ens första måndagen i juni. Långt dit och jag hade verkligen behövt att få hjälp.... Detta innebär även att jag inte kommer gå på samtal för ens i juni igen, och jag vet ärligt talat inte hur det kommer gå. Jag behöver verkligen mina samtal för att bearbeta saker, och kan jag inte gå på samtal så kan jag ju inte bearbeta allt, och det leder till att jag kommer må dåligt.
Jag går ju visserligen på samtal på rehabiliteringen. Men det är inte detsamma...
Känns så otroligt skönt att ha fått ordning på gården, så det firar vi genom att äta ute på gården imorgon när barnen slutar dagis och skola!
Dessutom har jag storstädat hemmet, från golv till tak! Allt som är kvar är att torka golven, men det skulle Jimmy hjälpa mig med. Rörelsen man gör är inte den bästa för min rygg och mitt bäcken, och efter att ha krupit runt på gården så har jag rysligt ont... Det pulserar och ilar... Usch! Tyvärr så är det ju så att jag kommer få leva med den värken för resten av livet... Men det är smällar man får ta tydligen. Jag fick ju trots allt tre underbara barn för besväret!
Annars då? Ingen Nada imorgon heller.... inte för ens första måndagen i juni. Långt dit och jag hade verkligen behövt att få hjälp.... Detta innebär även att jag inte kommer gå på samtal för ens i juni igen, och jag vet ärligt talat inte hur det kommer gå. Jag behöver verkligen mina samtal för att bearbeta saker, och kan jag inte gå på samtal så kan jag ju inte bearbeta allt, och det leder till att jag kommer må dåligt.
Jag går ju visserligen på samtal på rehabiliteringen. Men det är inte detsamma...
lördag 19 maj 2012
Bilder från dagen.
Hampus poserar stolt efter att ha klarat av hinderbanan.
Mormor agerar stöttepelare för Julia.
Hampus kör traktor.
En skapligt nöjd Wille!
Wille testar på dasset!
Hela skaran med mina underbara barn ♥
Morfar fick agera bärhjälp.
Barnen på pannkaksbuffen.
Idag har vi haft en heldag med familjen på ALV. Det var min mamma, pappa och så vi (Jimmy, jag och barnen).
Idag var det verkligen perfekt väder för att gå dit, dock så blev det lite för varmt när vi kollade på Emil på stora scenen, så vi gick.
Provade även pannkaksbuffen, och den var helt okej, fast barnen tyckte våra hemmagjorda pannkakor smakar bättre!
Idag var det verkligen perfekt väder för att gå dit, dock så blev det lite för varmt när vi kollade på Emil på stora scenen, så vi gick.
Provade även pannkaksbuffen, och den var helt okej, fast barnen tyckte våra hemmagjorda pannkakor smakar bättre!
fredag 18 maj 2012
Nu tar jag helg, och det förtjänar jag!
Har varit och handlat hem mat inför helgen, även lite annat som behövdes. När vi kom hem så satte jag igång med städning... Om man säger såhär, barnen har dragit in en mindre sandlåda... Men man kan ju inte gnälla, barn är ju barn och man får helt enkelt se till att ha en fungerande dammsugare eller sopborste...!
Nu har barnen kommit hem och kaoset har infunnit sig!
Blir nog bra det här... imorgon blir det alla fall alv igen. Har lovat barnen pannkaksbuffé om vädret tillåter.
Har varit och handlat hem mat inför helgen, även lite annat som behövdes. När vi kom hem så satte jag igång med städning... Om man säger såhär, barnen har dragit in en mindre sandlåda... Men man kan ju inte gnälla, barn är ju barn och man får helt enkelt se till att ha en fungerande dammsugare eller sopborste...!
Nu har barnen kommit hem och kaoset har infunnit sig!
Blir nog bra det här... imorgon blir det alla fall alv igen. Har lovat barnen pannkaksbuffé om vädret tillåter.
Har en lyxig morgon här hemma... Jag sitter i soffan med benen upplagda på bordet. Hampus är i full färd med att plocka ur diskmaskinen åt mig och fixa frukost. Lyx som sagt!
Jag har inte bett honom om att göra något, men han gillar att få fixa med saker här hemma. Och han gör det på egna initiativ.
Jag kan många gånger känna att det är bekvämt att ha honom hemma, han sköter sig själv, är bra på att underhålla sig själv och dessutom så hjälper han mig med hemmet.
Det är en duktig son jag har, han gör mig stolt många gånger under dagen. Men det gör även mina andra två barn. Jag är lyckligt lottad som har så fina barn ♥
Jag har inte bett honom om att göra något, men han gillar att få fixa med saker här hemma. Och han gör det på egna initiativ.
Jag kan många gånger känna att det är bekvämt att ha honom hemma, han sköter sig själv, är bra på att underhålla sig själv och dessutom så hjälper han mig med hemmet.
Det är en duktig son jag har, han gör mig stolt många gånger under dagen. Men det gör även mina andra två barn. Jag är lyckligt lottad som har så fina barn ♥
Nu är hela familjen uppe! Dom små barnen ska till dagis en stund idag och Jimmy har utbildning. Hampus är hemma... Men det märker man inte av så väl, han sitter mest vid datorn i sin egen lilla värld. Ungen har blivit helt besatt av att se klipp med musik... Vi som så länge lyckades hålla han ifrån datorn.
Sen blir det att åka och handla hem inför helgen. Fredag= myskväll med barnen. Idag är det som vanligt tacos till middag och popcorn på kvällen.
Sen blir det att åka och handla hem inför helgen. Fredag= myskväll med barnen. Idag är det som vanligt tacos till middag och popcorn på kvällen.
torsdag 17 maj 2012
Jag och Jimmy pratade lite smått om sommaren som är på ingång... Hur det än blir med allt så kommer ju Jimmy jobba, så mycket vet vi.
Förra sommaren hade ju Jimmy jobb, men tvingades sluta för att ta hand om mig... tragiskt men sant!
Denna sommar har jag gett mig faan på att klara av, jag ska inte behöva hans hjälp, inte mer vad han "har tid med"... Han ska inte sluta nåt jobb och han ska inte vara hemma för MIN skull. Jag vill klara mig själv, jag vill orka med vardagen, jag vill vara den närvarande och bra mamman.
Men både jag och Jimmy är rädda... mest Jimmy faktiskt.... Fast det är ju inte så konstigt att han är rädd... Hade inte han tagit hand om mig när jag blev sjuk så hade jag med stor sannolikhet inte varit vid liv idag, skrämmande men sant. Vi hade definitivt inte varit ett par idag, för var det nåt jag ständigt var ute efter så var det att såra Jimmy... Jag var hemskt elak mot honom! Att han stod ut förstår jag inte, det är för mig ett stort mysterium.
Nu är vi som sagt rädda, rädda för att jag ska gå bakåt i min sjukdom, nu när jag tagit så många steg framåt. Jag får ofta höra att jag ser piggare ut, verkar må bättre och faktiskt börjar bli mitt riktiga jag. Jag börjar nu själv se att det stämmer, jag är friskare idag än förra sommaren, minst sagt.
När jag frågar Jimmy hur han orkade med mig för ett år sedan så svarar han alltid samma sak:
-Jag älskar dig så jävla mycket.
-Det är min plikt som din man, och du var inte ditt riktiga jag.
Att han svarar så är helt otroligt... Jag är ganska säker på att det kommer vara VI, för evigt.
Förra sommaren hade ju Jimmy jobb, men tvingades sluta för att ta hand om mig... tragiskt men sant!
Denna sommar har jag gett mig faan på att klara av, jag ska inte behöva hans hjälp, inte mer vad han "har tid med"... Han ska inte sluta nåt jobb och han ska inte vara hemma för MIN skull. Jag vill klara mig själv, jag vill orka med vardagen, jag vill vara den närvarande och bra mamman.
Men både jag och Jimmy är rädda... mest Jimmy faktiskt.... Fast det är ju inte så konstigt att han är rädd... Hade inte han tagit hand om mig när jag blev sjuk så hade jag med stor sannolikhet inte varit vid liv idag, skrämmande men sant. Vi hade definitivt inte varit ett par idag, för var det nåt jag ständigt var ute efter så var det att såra Jimmy... Jag var hemskt elak mot honom! Att han stod ut förstår jag inte, det är för mig ett stort mysterium.
Nu är vi som sagt rädda, rädda för att jag ska gå bakåt i min sjukdom, nu när jag tagit så många steg framåt. Jag får ofta höra att jag ser piggare ut, verkar må bättre och faktiskt börjar bli mitt riktiga jag. Jag börjar nu själv se att det stämmer, jag är friskare idag än förra sommaren, minst sagt.
När jag frågar Jimmy hur han orkade med mig för ett år sedan så svarar han alltid samma sak:
-Jag älskar dig så jävla mycket.
-Det är min plikt som din man, och du var inte ditt riktiga jag.
Att han svarar så är helt otroligt... Jag är ganska säker på att det kommer vara VI, för evigt.
Nu är vi hemkomna efter en heldag hos min syster! Det bjöds på fika, sen middag sen bakade hon och Wille rulltårta som det bjöds på till kvällsfikat.
Jag gillar verkligen såna här dagar, att umgås med familjen är nåt av det bästa jag vet! Är det någon gång jag mår bra så är det då.
Nu ska jag göra barnen redo för sängen, sen är det soffläge som gäller.
Jag gillar verkligen såna här dagar, att umgås med familjen är nåt av det bästa jag vet! Är det någon gång jag mår bra så är det då.
Nu ska jag göra barnen redo för sängen, sen är det soffläge som gäller.
Nog är det väl konstigt att när man blir erbjuden sovmorgon så kan man inte sova.. Som idag, Jimmy är ledig och erbjöd sig ta barnen på morgonen så jag skulle få sova. Trots detta så kunde jag inte somna om på morgonen utan valde att gå upp. Imorgon har Jimmy utbildning och Hampus är hemma så sovmorgon då är bara att glömma! På lördag kanske...?
En annan sak som hände idag som fick min mage att vända sig var att Wille kom med blod på ditt finger. Min första tanke var att han gjort sig illa, men nej. Ser då på golvet en ganska stor fläck med blod och ropar på Jimmy, han torkar upp det och till min förskräckelse så är det en mosad fästing!!! Urk!
Julia hade råkat trampa på en och mosat den med sin sko.... Så nu känns det som att det kryper fullt med fästingar på kroppen och jag synar golvet vid varje steg. Har frågar det förr och gör det igen, vad gör fästingar för nytta!?
Nähepp, nu blir det att äta frulle, sen gå ner till mamma och pappa för att kolla på "Vimmerby loppet". Min systeryster kommer även dit och ska klippa Julia! Jag har bett henne att klippa av en rejäl bit för hennes hår är så otroligt nött, och det är ändå inte fint med långt hår om det ser ovårdat ut. Så nu ska hon bli vacker, eller vackrare! Min önskan är att håret får såna där fina korkskruvar som hon hade när hennes hår var kortare, men tveksamt... hon har så tjockt och grovt hår....
En annan sak som hände idag som fick min mage att vända sig var att Wille kom med blod på ditt finger. Min första tanke var att han gjort sig illa, men nej. Ser då på golvet en ganska stor fläck med blod och ropar på Jimmy, han torkar upp det och till min förskräckelse så är det en mosad fästing!!! Urk!
Julia hade råkat trampa på en och mosat den med sin sko.... Så nu känns det som att det kryper fullt med fästingar på kroppen och jag synar golvet vid varje steg. Har frågar det förr och gör det igen, vad gör fästingar för nytta!?
Nähepp, nu blir det att äta frulle, sen gå ner till mamma och pappa för att kolla på "Vimmerby loppet". Min systeryster kommer även dit och ska klippa Julia! Jag har bett henne att klippa av en rejäl bit för hennes hår är så otroligt nött, och det är ändå inte fint med långt hår om det ser ovårdat ut. Så nu ska hon bli vacker, eller vackrare! Min önskan är att håret får såna där fina korkskruvar som hon hade när hennes hår var kortare, men tveksamt... hon har så tjockt och grovt hår....
onsdag 16 maj 2012
Hampus gick ju hela vägen själv till skolan idag, och det hade gått
perfekt. Han kom uppenbarligen fram i tid annars hade fröken Britt-marie
ringt, det har vi kommit överens om. Snart är det dessutom skol-fest
och jag sörjer... Jag sörjer över att inte Hampus kommer ha Britt-Marie
mer. Hon är så härlig!!! Och Hampus mår bra av att ha henne, han vågar
vara sig själv och är trygg med henne. Så jag kommer nog fälla en tår
vid skolavslutningen.
Dessutom gick han hem själv, jag mötte upp honom vid vägen, men nu är han ju ledig tills på måndag och då tror jag nog han faktiskt får gå hela vägen hem, han vill ju så gärna göra det och klarar ju av det perfekt! Dessutom är han ju ensammen hemma nu när jag lämnar dom små på dagis!! Inte många minuter det gäller men ändå, han sköter även detta perfekt. Han är verkligen ingen liten kille längre, och jag får en klump i halsen och ett sting av sorg... Han har vuxit upp så fort. Men kanske blir det så när man får syskon tidigt, och han som fått två syskon!
Ett annat dilemma jag har är sommaren. Jimmy kommer ju jobba och dagis har stängt. Att ha Hampus hemma hela lovet har jag inga problem med, men så är det dom små. Pratade med Jimmy om det precis och jag tycker jag bör klara av att ha dom små hemma ensam (Jimmy jobbar ju så det här ligger helt hos mig) i 3-4veckor. För jag vill verkligen att dom ska få ha sommarlov, det behöver dom ha! Förra sommaren var barnen mindre och mycket mer krävande. Jag var mycket sjukare då än jag är idag... Så borde jag inte klara av att ta hand om barnen själv? Jag vill göra det, dels för deras skull, men även för min skull. Bevisa för mig själv att jag kan! Men om det visar sig att jag inte kan.... Hur kommer det resultatet påverka min tillfrisknad?
Dessutom gick han hem själv, jag mötte upp honom vid vägen, men nu är han ju ledig tills på måndag och då tror jag nog han faktiskt får gå hela vägen hem, han vill ju så gärna göra det och klarar ju av det perfekt! Dessutom är han ju ensammen hemma nu när jag lämnar dom små på dagis!! Inte många minuter det gäller men ändå, han sköter även detta perfekt. Han är verkligen ingen liten kille längre, och jag får en klump i halsen och ett sting av sorg... Han har vuxit upp så fort. Men kanske blir det så när man får syskon tidigt, och han som fått två syskon!
Ett annat dilemma jag har är sommaren. Jimmy kommer ju jobba och dagis har stängt. Att ha Hampus hemma hela lovet har jag inga problem med, men så är det dom små. Pratade med Jimmy om det precis och jag tycker jag bör klara av att ha dom små hemma ensam (Jimmy jobbar ju så det här ligger helt hos mig) i 3-4veckor. För jag vill verkligen att dom ska få ha sommarlov, det behöver dom ha! Förra sommaren var barnen mindre och mycket mer krävande. Jag var mycket sjukare då än jag är idag... Så borde jag inte klara av att ta hand om barnen själv? Jag vill göra det, dels för deras skull, men även för min skull. Bevisa för mig själv att jag kan! Men om det visar sig att jag inte kan.... Hur kommer det resultatet påverka min tillfrisknad?
Så frustrerande det är att vänta... Vad jag väntar på är oväsentligt, och jag vet att många av er vill veta vad... Speciellt med tanke på mitt förra inlägg om en stor nyhet. Tyvärr så kan jag inte avslöja något, det finns egentligen inget att berätta än. Men jag behöver åter igen be er hålla tummarna, det måste vara vår tur nu!!
Håll tummarna för Jimmy.
Jag lovar att berätta så fort det finns nåt att berätta om!
Nu är alla iväg och jag sitter här. Har plockat och städat lite, skönt att ha det gjort och dessutom så känns det skönt att bidra med något i hushållet.
Idag gick Hampus helt själv hela vägen till skolan... Jag stod på trappen och tittade visserligen, men man kan ju inte se hela vägen. Men det var jobbigt, han är så stor nu, och jag tyckte han nyss föddes... Det var nästan så en tår letade sig fram, men jag bet ihop och försöker glädjas för Hampus skull. Han växer med sina uppgifter!
Idag gick Hampus helt själv hela vägen till skolan... Jag stod på trappen och tittade visserligen, men man kan ju inte se hela vägen. Men det var jobbigt, han är så stor nu, och jag tyckte han nyss föddes... Det var nästan så en tår letade sig fram, men jag bet ihop och försöker glädjas för Hampus skull. Han växer med sina uppgifter!
Blir galen på denna nervositet!!! Så mycket som händer nu och nerverna sitter nästan på utsidan... Vad det handlar om kan jag som sagt inte tala om ännu, men det är stort!
Ni som tror jag är gravid kan andas ut, ingen mer unge här. Har redan 3 friska barn, så varför utmana ödet? Dessutom så har mina barn äntligen blivit stora... eller inte stora, men större. Och jag vet nu att jag är ingen "bebis-mamma", jag funkar bättre med "stora" barn.
Så det där med bebisar överlåter jag till andra, som min syster till exempel. Längtar så efter att deras knodd ska komma, då ska här bäras, mysas och gosas!!
Ni som tror jag är gravid kan andas ut, ingen mer unge här. Har redan 3 friska barn, så varför utmana ödet? Dessutom så har mina barn äntligen blivit stora... eller inte stora, men större. Och jag vet nu att jag är ingen "bebis-mamma", jag funkar bättre med "stora" barn.
Så det där med bebisar överlåter jag till andra, som min syster till exempel. Längtar så efter att deras knodd ska komma, då ska här bäras, mysas och gosas!!
tisdag 15 maj 2012
Nu är dagen gjord.
Barnen ligger i sina sängar och det är tyst! Fast jag måste säga att det gått över förväntan idag, och jag kan inte låta bli att känna mig lite stolt!
Jag gick upp med barnen, fixa i ordning dom och kom i tid till både skola och dagis.
Passade på att handla, tvätta och dammsuga när barnen inte var hemma.
Hämtade hem alla barn, fixade mat.
Allt detta på egen hand... Går man tillbaka 6månader så skulle detta aldrig funka. Förra sommaren blev ju Jimmy tvungen att tacka nej till jobb pga att jag inte klarade av barnen och hemmet. Nu fixar jag allt själv!
Känner mig faktiskt lite vuxen!!!
För många av er är allt detta jag idag gjort en självklarhet, men för mig och Jimmy. För oss är detta stort!
Jag tog även ett beslut som kommer vara otroligt jobbigt för mig, men för vår familj är det beslutet bättre långsiktigt... Speciellt för Jimmy.
Vad det är kan jag inte avslöja, kanske imorgon eller kanske inte.... vi får se.
Det känns jäkla rätt alla fall!
Barnen ligger i sina sängar och det är tyst! Fast jag måste säga att det gått över förväntan idag, och jag kan inte låta bli att känna mig lite stolt!
Jag gick upp med barnen, fixa i ordning dom och kom i tid till både skola och dagis.
Passade på att handla, tvätta och dammsuga när barnen inte var hemma.
Hämtade hem alla barn, fixade mat.
Allt detta på egen hand... Går man tillbaka 6månader så skulle detta aldrig funka. Förra sommaren blev ju Jimmy tvungen att tacka nej till jobb pga att jag inte klarade av barnen och hemmet. Nu fixar jag allt själv!
Känner mig faktiskt lite vuxen!!!
För många av er är allt detta jag idag gjort en självklarhet, men för mig och Jimmy. För oss är detta stort!
Jag tog även ett beslut som kommer vara otroligt jobbigt för mig, men för vår familj är det beslutet bättre långsiktigt... Speciellt för Jimmy.
Vad det är kan jag inte avslöja, kanske imorgon eller kanske inte.... vi får se.
Det känns jäkla rätt alla fall!
Verkar som att det kommer bli dåligt väder... alla fall om man kollar in katterna. Går för tusan inte få liv i dom! Julia är inte mycket bättre hon, ligger på soffan och småkollar på tv. Men jag hoppas verkligen att regnet kan hålla sig borta under tiden jag ska hämta Hampus och Wille. Tur att man inte har så långt att gå. Helt ärligt så kan jag säga att även om jag hade haft bil idag så hade jag inte tagit den, så lat kan man bara inte va.
Då har hjulet börjat rulla....
Nu har Jimmy åkt till jobbet. Min mamma var så snäll, tjugo över sex så var hon här för att skjutsa Jimmy till jobbet. När han slutar så behöver han bara ringa så kommer dom och hämtar honom. När någon ställer upp så helt frivilligt blir man så glad, och det betyder så mycket! När någon gör sånt så känner man att dom eller den verkligen bryr sig och vill hjälpa oss. Tack mamma och pappa ♥
Jag sitter just nu och kollar på roliga klipp på katter, barnen sitter med såklart. Hampus har verkligen börjat snappa upp det där med internet. Han kan sitta i evigheter och bara kolla på klipp! Ganska roligt faktiskt, tur att vi har fler datorer än en.
Men snart är det dags att gå till dagis med dom små. Hampus har ju egentligen morgon fritids, men jag kände att han lika gärna kunde vara hemma och äta med mig så följer jag honom när skolan börjar istället. Dessutom så ska han gå ensam hem... Eller nästan hela vägen, vi följer honom till gångvägen bara. Han är så duktig och går raka vägen direkt! Många gånger så fascineras jag över hur stor han är, och han kan många gånger verka äldre än han är... Det är en väldigt klok kille jag har ♥
Jag sitter just nu och kollar på roliga klipp på katter, barnen sitter med såklart. Hampus har verkligen börjat snappa upp det där med internet. Han kan sitta i evigheter och bara kolla på klipp! Ganska roligt faktiskt, tur att vi har fler datorer än en.
Men snart är det dags att gå till dagis med dom små. Hampus har ju egentligen morgon fritids, men jag kände att han lika gärna kunde vara hemma och äta med mig så följer jag honom när skolan börjar istället. Dessutom så ska han gå ensam hem... Eller nästan hela vägen, vi följer honom till gångvägen bara. Han är så duktig och går raka vägen direkt! Många gånger så fascineras jag över hur stor han är, och han kan många gånger verka äldre än han är... Det är en väldigt klok kille jag har ♥
måndag 14 maj 2012
Då börjar allvaret för familjen Eriksson imorgon. Eftersom Jimmy börjar vid 7 så är det jag som lämnar på dagis. Imorgon är det ju även tisdag vilket innebär att jag hämtar Julia tidigare.... Men det ska nog gå bra det här! Hampus fritids har fått uppgiften att skicka hem Hampus vid 15:30... Han ska alltså gå hem själv, jag ska bara möta upp honom så han slipper gå över vägen själv.
Men jag funderar lite över en sak... Ger vi Hampus för mycket ansvar? Jag menar, han får gå själv till skolan (vi följer honom till gångvägen), och nu ska han gå hem själv med... Samtidigt så känns det rätt, och Hampus tycker om att få gå själv, jag tror det gör att han känner sig lite större än vad han är. Dessutom så ser jag dagligen barn som inte ser så mycket äldre ut än vad Hampus är och dom går hela vägen själva. Och så länge inte Hampus tycker det är otäckt eller känner sig osäker så går det väl bra??
En annan sak som slog mig idag var att ibland är livet bra roligt. Jimmy jobbade på Ljunghälls för ett år sedan, sen fick han gå pga orderbrist. Sen dess har han sökt så otroligt mycket jobb, ringt till företag och gjort allt i sin makt för att få jobb, men icke! Nu fick han ett jobb i Hultsfred och plötsligt öppnas det massa jobb. Jag vet inte när han ska börja i Hutsfred, men komiskt nog så ringde dom och vill att han ska komma till Ljunghälls imorgon för att jobba... Är det inte skrattretande så säg!
Men jag funderar lite över en sak... Ger vi Hampus för mycket ansvar? Jag menar, han får gå själv till skolan (vi följer honom till gångvägen), och nu ska han gå hem själv med... Samtidigt så känns det rätt, och Hampus tycker om att få gå själv, jag tror det gör att han känner sig lite större än vad han är. Dessutom så ser jag dagligen barn som inte ser så mycket äldre ut än vad Hampus är och dom går hela vägen själva. Och så länge inte Hampus tycker det är otäckt eller känner sig osäker så går det väl bra??
En annan sak som slog mig idag var att ibland är livet bra roligt. Jimmy jobbade på Ljunghälls för ett år sedan, sen fick han gå pga orderbrist. Sen dess har han sökt så otroligt mycket jobb, ringt till företag och gjort allt i sin makt för att få jobb, men icke! Nu fick han ett jobb i Hultsfred och plötsligt öppnas det massa jobb. Jag vet inte när han ska börja i Hutsfred, men komiskt nog så ringde dom och vill att han ska komma till Ljunghälls imorgon för att jobba... Är det inte skrattretande så säg!
Nu säger jag B!
Jimmy fick jobbet som han intervjuades till förra veckan.
Och som om det inte var nog så ska han jobba på Ljunghälls denna vecka. Nu händer det grejjer!Men en sak som är mindre bra är att han är så otroligt förkyld, kan knappt andas och har smärtor i bröstet... Jag misstänker lunginflammation... Men han biter ihop och sköter ändå utbildningen. Fast han har beställt tid på sjukan för att kollas upp, får se vad dom säger...
Måndag... Jag gillar inte måndagar... Alla går till sitt, långt kvar till helgen.
Idag skulle jag egentligen ha NADA (akupunktur) men hon som håller i det är sjuk... Typiskt!
Dessutom så skulle jag gå på samtal hos henne på onsdag, men även det ställdes in. Skulle verkligen behöva gå på samtal, mår inte så bra just nu... Konstigt att det hjälper så mycket att bara få prata lite.
Men jag har ju rehab på onsdag och då sitter vi bara och pratar, så det ser jag fram emot!
Nä, om man skulle ta och fixa till sig frukost.... Ytterligare en tråkig sak att göra ensam, äta!
Idag skulle jag egentligen ha NADA (akupunktur) men hon som håller i det är sjuk... Typiskt!
Dessutom så skulle jag gå på samtal hos henne på onsdag, men även det ställdes in. Skulle verkligen behöva gå på samtal, mår inte så bra just nu... Konstigt att det hjälper så mycket att bara få prata lite.
Men jag har ju rehab på onsdag och då sitter vi bara och pratar, så det ser jag fram emot!
Nä, om man skulle ta och fixa till sig frukost.... Ytterligare en tråkig sak att göra ensam, äta!
söndag 13 maj 2012
Bilder från upptäckar dagen.
Den envisa geten!!
Vilde hittade en ny kompis!
Julia med sin "Loreen lugg"
Lilla Wille
Nu är vi hemma efter att ha varit på "upptäckar dagen". Så mysigt så, min syster och hennes familj och min mamma och pappa var med. Älskar när man kan hitta på något tillsammans.
Vi var på en gård som heter Lilla Sverige byn. Där fikade vi, lekte och kollade på getter. Men det var lite otäckt för dom gick ju lösa... Flera gånger stångade dom besökande, inte hårt men ändå.
Sen åkte vi till en smedja, och efter det för att kolla på grisar.
Nu håller jag på med maten, och väntar på att Hampus och Julia ska komma hem, dom valde att följa med mina föräldrar hem. Men jag hoppas dom kommer snart för dom ska duscha och imorgon är det skola och dagis igen. Tänk om helgen kunde vara lite längre....
Vi var på en gård som heter Lilla Sverige byn. Där fikade vi, lekte och kollade på getter. Men det var lite otäckt för dom gick ju lösa... Flera gånger stångade dom besökande, inte hårt men ändå.
Sen åkte vi till en smedja, och efter det för att kolla på grisar.
Nu håller jag på med maten, och väntar på att Hampus och Julia ska komma hem, dom valde att följa med mina föräldrar hem. Men jag hoppas dom kommer snart för dom ska duscha och imorgon är det skola och dagis igen. Tänk om helgen kunde vara lite längre....
lördag 12 maj 2012
Sitter och har precis lagt till den sista detaljen på kortet till mitt systerbarn som föds till midsommar. Vad det blir för kön vet vi redan, men jag avslöjar inget här, vet ju som sagt inte vem som läser, dessutom så vill kanske min syster att alla inte får veta det ännu. Kommer därför inte lägga upp bild på koret heller då det avslöjar tydligt vilket kön det blir. Min mamma har alla fall sett kortet och hon tyckte det var jättefint. Så roligt att ge bort nåt som man gjort själv!!
Har även gjort födelsedagskort och studentkort, så nu är korten för alla tillfällen denna sommar klar. Det gäller att vara företagsam!
Har även gjort födelsedagskort och studentkort, så nu är korten för alla tillfällen denna sommar klar. Det gäller att vara företagsam!
Alla åldrar har sin charm... men jag måste säga att tre åringar är inte lätta att ha och göra med... William har precis fyllt 3år, och med den kom det ett jäkla humör!!! När han blir arg över något (vilket sker ganska ofta) så går det inte "nå" honom, han är otäckt rasande!
Som nu, han ligger på golvet och skriker som en tok. Går man fram till honom och försöker ta upp honom ålar han som en orm och slår vilt omkring sig. Det spelar ingen roll vad man gör eller säger, inget hjälper...
Jag kan inte minnas att Julia och Hampus hade sånt humör. Jag minns att dom var trotsiga, men inte såhär. Eller så var dom precis såhär men jag har trängt bort det ur minnet... Hoppas jag kan tränga undan det lika fort denna gång med.
Som nu, han ligger på golvet och skriker som en tok. Går man fram till honom och försöker ta upp honom ålar han som en orm och slår vilt omkring sig. Det spelar ingen roll vad man gör eller säger, inget hjälper...
Jag kan inte minnas att Julia och Hampus hade sånt humör. Jag minns att dom var trotsiga, men inte såhär. Eller så var dom precis såhär men jag har trängt bort det ur minnet... Hoppas jag kan tränga undan det lika fort denna gång med.
Lite bilder från gårdagen.
ALV
Lilla gos, Vilde.
Tre väldigt glada barn, mina älsklingar.
Lite nyfikna på vad som händer i godis affären. Dock lite besvikelse när dom märkte att dom inte kunde ta sig in :-)
Min kärlek ♥
Julia som är lite smått inne i teatern :-)
fredag 11 maj 2012
Nu är vi hemma efter några timmar på alv. Snacka om att vi hade tur med vädret!! Bara 30minuter innan vi skulle åka så öppnade sig himlen och regnet bara öste ner... Men det klarnade upp och blev riktigt soligt och varmt. Skönt!
Väl nere på alv så blev det som vanligt, kaos! Alla barn vill olika saker och när man är två vuxna på tre barn så uppstår det konflikter. Men trots detta så hade vi en trevlig dag, barnen gläds över dagen och ser fram emot att gå dit många gånger i sommar.
Nu håller jag på med middagen, tacos, bra fredags mat. Ja, ni läste rätt, jag lagar maten idag! OCH har hand om alla barn själv, Jimmy är på stan och fixar med lite ärenden.
Väl nere på alv så blev det som vanligt, kaos! Alla barn vill olika saker och när man är två vuxna på tre barn så uppstår det konflikter. Men trots detta så hade vi en trevlig dag, barnen gläds över dagen och ser fram emot att gå dit många gånger i sommar.
Nu håller jag på med middagen, tacos, bra fredags mat. Ja, ni läste rätt, jag lagar maten idag! OCH har hand om alla barn själv, Jimmy är på stan och fixar med lite ärenden.
Idag blir det att gå en sväng till alv när Hampus slutat skolan. Idag är det ju premiären för detta år, och när man har säsongskort så måste man ju passa på. Fördelen med att gå nu är att turisterna inte kommit, inte alla alla fall. Så det är ingen trängsel, man ser teatrarna tydligt och bäst av allt: Man man låta barnen springa fritt utan att oroa halvt ihjäl sig för att dom ska försvinna. Och detta innebär kvalitetstid för mamma Sandra och pappa Jimmy. Det är så otroligt mysigt att se barnen leka, busa se på teater och alla är nöjda och glada!
Så nu hoppas jag bara på att dom där mörka molnen ska blåsa bort och solen tittar fram...
Jag begär inte mycket, bara fint väder.
Så nu hoppas jag bara på att dom där mörka molnen ska blåsa bort och solen tittar fram...
Jag begär inte mycket, bara fint väder.
torsdag 10 maj 2012
Hemlis nummer 1!
Nu borde jag kanske avslöja den ena hemligheten?
Ja, det kan jag nog... men det är ju inte över än...!
Det är egentligen inget speciellt... Fast för oss är det stort.
Jimmy har gått arbetslös sen november 2010. Det är en väldigt lång tid! Speciellt för en kille som faktiskt vill ha ett jobb att gå till.
Förra veckan sökte han ett jobb till ett bemanningsföretag. Han kom vidare och fick komma på intervju.
Den klarade han så idag var han på intervju på företaget som han kommer hyras ut till om jobbet blir hans.
Hur det nu gick vet vi inte än. Allt kändes bra, men man vet ju inte. Det är fler som ska på intervju och nu ligger bollen hos dom, kan ju vara nån som har nån liten sak mer av erfarenhet just när det gäller det jobbet och då är det kört... kanske. Otroligt otroligt drygt med denna väntan.
Både jag och Jimmy hoppas verkligen på det här jobbet, så om det finns nån där uppe... Snälla, hjälp honom att få jobbet.
Resten av er som läser här får gärna fortsätta hålla tummarna tills vi vet om han får jobbet eller ej.
Som sagt, egentligen ingen stor grej, men för oss är det ENORMT!
Ja, det kan jag nog... men det är ju inte över än...!
Det är egentligen inget speciellt... Fast för oss är det stort.
Jimmy har gått arbetslös sen november 2010. Det är en väldigt lång tid! Speciellt för en kille som faktiskt vill ha ett jobb att gå till.
Förra veckan sökte han ett jobb till ett bemanningsföretag. Han kom vidare och fick komma på intervju.
Den klarade han så idag var han på intervju på företaget som han kommer hyras ut till om jobbet blir hans.
Hur det nu gick vet vi inte än. Allt kändes bra, men man vet ju inte. Det är fler som ska på intervju och nu ligger bollen hos dom, kan ju vara nån som har nån liten sak mer av erfarenhet just när det gäller det jobbet och då är det kört... kanske. Otroligt otroligt drygt med denna väntan.
Både jag och Jimmy hoppas verkligen på det här jobbet, så om det finns nån där uppe... Snälla, hjälp honom att få jobbet.
Resten av er som läser här får gärna fortsätta hålla tummarna tills vi vet om han får jobbet eller ej.
Som sagt, egentligen ingen stor grej, men för oss är det ENORMT!
Och så kom regnet jag väntat hela dagen på... Tur man redan varit ute och gjort sitt för dagen! Direkt blir det en "höstig" känsla ute, grått, blåsigt, mörkt och regn. Men så kommer man på att det bara är maj ännu och genast så blir man på bättre humör! Vi hinner njuta av värmen, vi har ju hela sommaren på oss för böveln!
Idag har jag även haft rehab, det den går ut på är att jag ska scrappa som jag berättat om förut. Så idag hann jag med att fixa kort till alla möjliga olika tillfällen i sommar, så mycket roligare att ge bort sånt man gjort själv som faktiskt ser fint ut!
Hann även med att fixa lite med Julias album... Det känns ganska obehagligt att titta i det... Det rullar liksom på, kort som är fixade och allt ser fint ut. Så plötsligt så är det slut! Fotografierna finns där, och jag har lagt i ordning dom så som jag vill ha dom... men mer är det inte. Och jag minns precis när allt mitt intresse för detta dog ut, det syns så tydligt på korten. Bilder från Willes första tid finns inte... Några få fram till han är ca 4-6månader, men inte mer. När jag tittar på fotografier på Wille så är det som ett mörker, jag minns verkligen inte. Det sista minnet jag har av Willes första tid är när jag ammade honom för absolut sista gången, men det finns även bilder på detta, så det är nog mycket tack vare dom som jag minns. Men sen är det som sagt slut... Mörkt. Som om ja fått minnesförlust. Fast ja, det har jag ju... Tydligen är det ett säkert tecken på depression, man tappar sina intressen i livet och minnet. Jag glömde bort hur underbart det är att vara mamma, spännande och utmanande! Jag tappade bort mina känslor för barnen på vägen med... Jag kände mig som den ständiga barnvakten, men inte mer. Detta har ändrats tack och lov! Jag är mamma och jag KÄNNER mig som en mamma. Jag kan nu sitta i evigheter (som det känns som att det är) och bara titta på barnen, bli alldeles varm och känna hur otroligt mycket jag älskar mina barn. För även om jag nu ser besvärad ut så känner jag så mycket för barnen, jag är äntligen mamma igen och jag älskar det!
Idag har jag även haft rehab, det den går ut på är att jag ska scrappa som jag berättat om förut. Så idag hann jag med att fixa kort till alla möjliga olika tillfällen i sommar, så mycket roligare att ge bort sånt man gjort själv som faktiskt ser fint ut!
Hann även med att fixa lite med Julias album... Det känns ganska obehagligt att titta i det... Det rullar liksom på, kort som är fixade och allt ser fint ut. Så plötsligt så är det slut! Fotografierna finns där, och jag har lagt i ordning dom så som jag vill ha dom... men mer är det inte. Och jag minns precis när allt mitt intresse för detta dog ut, det syns så tydligt på korten. Bilder från Willes första tid finns inte... Några få fram till han är ca 4-6månader, men inte mer. När jag tittar på fotografier på Wille så är det som ett mörker, jag minns verkligen inte. Det sista minnet jag har av Willes första tid är när jag ammade honom för absolut sista gången, men det finns även bilder på detta, så det är nog mycket tack vare dom som jag minns. Men sen är det som sagt slut... Mörkt. Som om ja fått minnesförlust. Fast ja, det har jag ju... Tydligen är det ett säkert tecken på depression, man tappar sina intressen i livet och minnet. Jag glömde bort hur underbart det är att vara mamma, spännande och utmanande! Jag tappade bort mina känslor för barnen på vägen med... Jag kände mig som den ständiga barnvakten, men inte mer. Detta har ändrats tack och lov! Jag är mamma och jag KÄNNER mig som en mamma. Jag kan nu sitta i evigheter (som det känns som att det är) och bara titta på barnen, bli alldeles varm och känna hur otroligt mycket jag älskar mina barn. För även om jag nu ser besvärad ut så känner jag så mycket för barnen, jag är äntligen mamma igen och jag älskar det!
Funderar på att klä på Wille och ta en promenad... Det är ju cirkus här i stan idag och då är det ju ett perfekt tillfälle för att se på skojiga djur! Och det ligger ju bara någon minut bort.
Och kanske att man borde passa på nu innan regnet kommer... Ser lite mörkt ut.
Sen måste jag bara få tiden att gå, är så otroligt nervös just nu!!
Och kanske att man borde passa på nu innan regnet kommer... Ser lite mörkt ut.
Sen måste jag bara få tiden att gå, är så otroligt nervös just nu!!
onsdag 9 maj 2012
Då är det snart dags att ge upp för idag. Jag hoppas verkligen vi får sova inatt och slipper sjuka barn i sängen.... men jag vågar inte hoppas på för mycket! Jag nöjer mig med att slippa gå upp vid 5, om jag slipper det så är det en otroligt bra start på dagen. Men som sagt, tror inte denna natt kommer gå i lugnets tecken, det gör liksom inte det i vår familj.
Imorgon gäller det!!!
Imorgon gäller det!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)