Nu är alla iväg och jag sitter här. Har plockat och städat lite, skönt att ha det gjort och dessutom så känns det skönt att bidra med något i hushållet.
Idag gick Hampus helt själv hela vägen till skolan... Jag stod på trappen och tittade visserligen, men man kan ju inte se hela vägen. Men det var jobbigt, han är så stor nu, och jag tyckte han nyss föddes... Det var nästan så en tår letade sig fram, men jag bet ihop och försöker glädjas för Hampus skull. Han växer med sina uppgifter!