Då är det snart dags att åka in till västervik för att träffa läkare. Jag har packat väskan i förebyggande syfte... Men att stanna får inte ske! Jag vill verkligen inte det!!!!

Ja vad finns det mer att säga? Jag är rädd, nervös, orolig.... Det är mycket nu.
Som om det inte var nog så jobbade jimmy natt, så jag blev tvungen att sova själv.... Skönt att ha sängen i fred, men jag väljer nog bort den platsen bara han vill sova där.

Nej, nu ska jag plocka lite här hemma. Alltid lika skön känsla, hemmet lämnas rent!
Och hur det ser ut efter att barnen kommit hem och jag varit borta några dagar, ja det ska vi inte ens diskutera!