Smärta!!

Jag har sån tandvärk.... eller jag vet inte, det gör ont i munnen, men lika väl som tandvärk så kan det vara visdomstanden.
Tandläkar rädd som jag är (och inte sitter på ett berg av pengar) så vill jag gärna undvika att ringa det där samtalet. Och jag vet... JAG VET att ju längre jag drar ut på det desto värre kan "skadan" bli.
Jag vet, jag är liksom inte dum, så jag behöver inga pekfingrar och bannor!

Fick hem pappren från psyk idag, och innan jag förstod vart jag skulle gå! Nygatan... efter mycket om och men kom jag på vart det var, det var ju dit man gick för att göra ultraljud när man är gravid! Det ligger tydligen i samma byggnad... så nu väntar jag in tiden. Ska bli skönt att få igång allt. Just nu känns det som att man bara går och väntar.
Jag vet inte vad som kommer hända vid första besöket, bara lära känna varandra antar jag? Komma in i systemet liksom.
Jag vet inte, men det känns lite, ja vad ska man säga, lyxigt(??!) att få en egen sköterska. Allt känns så mycket seriösare med att gå till Västerviks psykmottagning. Visst, det är närmare 2timmar i resa tur och retur, men helt ärligt, jag tar det! Det är värt det!
Som jag sagt förr, jag vänder mig aldrig igen till vimmerbys psykmottagning, så illa bemött jag blev av dom, och inte ens försökte dom se en diagnos, det var ju bara lite nedstämdhet, på med mer medicin bara. Funkar det inte? Konstigt, höj dosen! Funkar inte nu heller? Ny medicin så blir det bra! Funkar inte nu heller? Mycket, mycket konstigt... vi vänder henne ryggen och hon får klara sig själv! Perfekt!
Så kommer man till västervik, blir inlagd, "synad", diagnoserad, medicinerad, tilldelad personlig kontakt, får komma till en öppen psykmottagning där dom faktiskt VILL hjälpa mig.
Jag ångrar bara en sak med allt detta, varför gick jag inte med på inläggning när dom först pratade om det september 2011... Tänk vart jag hade varit idag i såna fall, jag kanske hade varit den riktiga äkta Sandra nu?!
Men vet ni vad, bättre sent än aldrig.