Trodde fasen det var tisdag... Men icke!
Imorgon har jag fixat en sak... Inget speciellt för alla andra, men för mig!!! Åh jag längtar, och då gäller det bara ca 2timmar, men ack vad det betyder mycket.
Idag cyklade jag. Hjälp vad kul det va! Full fräs i nedförsbackarna. Tur att ingen bil kom, för mina bromsar va inget vidare bra. Jag har ju inte cyklat sen tidigt in i Willes graviditet, och gosse barnet är ju 1år nu. Men det är som dom säger, har man väl lärt sig cykla så finns det kvar i systemet.
Jag hoppas det ger lite träningsvärk. Jag gillar den värken, man känner att man varit nyttig. Sånt är bra.
Jag började fundera på att man egentligen skulle ta med barnen på en cykelsemester, så mysigt det vore. Både nyttigt och kul, kan det bli bättre?
Dom har ju så bra kärror på Clas Ohlsson, man kan ju även ha dom till vagnar. En på Jimmys cykel och en på min. Det får ju nämligen plats 2 barn i varje. Så då tar Jimmy dom tyngsta barnen (såklart) och jag den lättaste och packning.
Ja men hallå, detta tål att tänkas på!
Hur som helst så ska jag nog börja cykla mer, 30minuter om dagen ger nog ganska bra avkasning... Eller? Undrar vad som bränner mest fett och ger mest muskler, cykel eller promenad? Jag tror cykel.
Ja det var nog det! I övrigt har dagen gått fin fint här! Lite sinnes utbrott och olika stadier av trotts... En helt vanlig dag i Familjen Erikssons liv helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar