söndag 2 maj 2010

Kladdar i farten!

Har verkligen ingen ork eller lust för ett längre inlägg, men tänkte kladda ner lite fort om helgen.

Vi hade som sagt 30års kallas här igår för Jimmy. Så otroligt trevligt! Både jag och Jimmy är super nöjda över dagen, och natten.
Han fick mycket paket, både sånt han behövde och ville ha, kan ju inte bli bättre.
På kvällen så blev det utgång, harrys stod det på kartan. Trodde inte det skulle vara värst mycket folk, men det fanns allt några där. Och framåt tolv slagen så kom det fler. Jag var visserligen både nykter och trött, men ack så roligt det var att få komma ut på kvällstid för en gång skull. Om inte annat så var det väldans mysigt att få gå ute och hålla Jimmy i handen ♥ Hihi!!

Fördelen med att välja den nyktra vägen igår var att jag var piggelin idag. Det gillar jag! Man vill ju vara pigg så man kan utnyttja tiden väl när släkt och vänner väl hälsar på.

Efter att alla åkt hem idag så tog vi oss en promenad. Härligt väder!! Vi tog vär gammla vanliga sväng genom hagen, så fint med alla vitsippor. Och nu har dom satt upp grindarna med, det betyder att det inte är så super lång tid kvar tills fåren kommer. Både jag och barnen längtar! Dom har ju fått små lamm nu med, sött.

Ja och sen när vi kom hem så städade jag. Dammsugit och torkat golven, ja tvättat ett par maskiner tvätt med. Älskar nystädat hem.

Jimmy for ner till netto idag och köpte lite kläder till mig. Ett par jeggins och en bolero. Fin fint!!

Jo förrsten, jag måste berätta om i fredags. Jag och Julia var och hälsade på min mormor och morfar nämligen. Och vi satt framför deras sten och rensade lite ogräs och tog bort lite löv. Jag gjorde ett tappert försök att förklara för Julia var mormor Märta och morfar Ingvar fanns... Gick inget vidare. Visserligen märkte hon nog av att jag var lite ledsen när vi satt där, för hon kröp upp i mitt knä och la sin kind mot min ♥ När vi skulle gå så stannade hon upp och vände sig mot deras sten. Så lyfte hon upp handen och vinkade och sa "Hej då". Så otroligt fint det var. Det värmde verkligen att se.
Det kändes bra att hälsa på dom denna gång förresten. Mormors namn finns nu på stenen med morfar, så på nåt sätt så känns det inte så tomt längre. Nu är dom äntligen tillsammans igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar