Är det nåt jag hatar så är det att vistas ute i regn, jag är mycket hellre ute i snö och det säger inte lite.
Så vi väntade, väntade och väntade. Klockan 12:30 ungefär blev det uppehåll.
Snabbt som sjutton så fick vi packa ner fika och klä på barnen, lagom ute kom regnet igen. Men nu va vi ju redan ute så det fick gå!
Barnen var rustade till tänderna med regnkläder och regnskydd och jag hade mitt paraply... eller parasoll!
Men ärligt talat så blev det bättre än jag trodde. Visst regnade det med jämna mellanrum, men det var en skön och behaglig temperatur ute.
Men ack så stressigt det var där nere. Barnen ville ju hinna så mycket, och det spelade ingen roll hur ofta vi påminde dom om att vi faktiskt kan gå dit varje dag hela sommaren!
Men i det stora hela så är jag nöjd över den delen av dagen... Förutom att mina barn verkligen skiter i allt jag säger. Min röst existerar inte för dom... Men man har ju vant sig.... Tyvärr!
Innan vi gick så städade jag övervåningen, och toaletterna. Tänkte att jag skulle städa klart när vi kom hem. Men nej, jag skiter i det!
Jag städar varje dag! Golven torkas 2gånger i veckan, jag dammsugar varje dag och ibland flera gånger om dagen, jag tvättar minst varannan dag, viker och lägger in tvätt varje dag, städar toaletterna grundligt varannan dag, planerar inköpslistor varje vecka, plockar leksaker flera gånger om dagen, torkar bänkar och bord flera gånger varje dag... Förutom detta så ska jag vara glad och leka och aktivera barnen. Ja det är så mina dagar ser ut.
Vad får jag för detta? Inte ett skit! Faktiskt! Det är verkligen ingen som bryr sig om att jag städar och försöker såhär mycket. Allt som sker är att jag det blir liksom självklart att det är jag som ska ta hand om allt detta, det är väl kvinnans jobb?!
Men nu skiter jag i detta. Tänker verkligen göra allt i min makt för att inte städa... Jag hoppas innerligt att jag klarar av att stå emot detta, kanske är det som med vissa andra saker, det blir lättare med tiden?
Så jag hoppas verkligen att ingen kommer på besök, för jag släpper inte in nån i detta hus, jag skulle skämmas ögonen ur mig!
Tro nu inte att Jimmy inte gör ett dugg, för det gör han. Han hjälper mig med barnen och han går och handlar om jag inte vill, orkar eller känner för det och annat.
Men det som blir så dumt är att så fort jag gör nåt så är det så självklart, såklart jag ska göra dittan och dattan, jag går ju ändå bara hemma! Men om nån annan gör minsta lilla ansträngning att göra det som en normal människa bör göra så ska detta hyllas! Då ska det minsann beundras och alla ska höra detta.
Så nu skiter jag ta mig faan i detta!
(Detta inlägg är riktat mot en person i min närhet, denna person lever så nära mig att HAN bör förstå varför jag är förbannad ikväll, men HAN gör inte det. Så om nån annan tagit åt sig så... Ja? Jag vill att HAN ska uppmärksamma allt jag gör i vårt hem, jag vill också hyllas. Men jag vill understryka att han är väldens bästa man, den bästa nånsin, inget som skett på DET planet...! Klart slut!)
Jag har nu gått i strejk på obestämd tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar