Sluta läs om du inte gillar deppigt.

Känner mig så nere idag... Nåt är påväg, nåt som jag verkligen trodde skulle hålla sig borta nu ett bra tag.
Faan!!! Jag börjar bli trött på detta... varför ska detta gå emot oss så enormt! Det som alltid gått så lätt, men nu vill det inte längre? Varför??!! Vad är det jag gör som är så fel?
Ja, jag vet att det inte gått lång tid, och jag vet att det finns dom som aldrig får... Men idag skiter jag fullständigt i hur synd det är om andra. Jag skiter fullständigt i hur jobbigt andra har det! Det får inte mig att må bättre ett dugg ändå.
Nu är det jag som är ledsen, jag som mår dåligt, jag som är nere! JAG!!! Och så länge jag får lösa mina bekymmer själv så har jag rätt att känna så.

Fast nej, jag kom på att jag har inte alltid haft det så lätt. Jag har förlorar hälften av mina barn. Om allt gått som vi velat varje gång så skulle jag idag ha 6barn. Men här sitter jag med 3. Ni ser, jag har förlorat hälften, och det kan man inte kalla lätt. Sen om det är tidigt eller sent spelar ingen roll, det är förlorat. Så ja, jag har rätt att bli nere. Jag har rätt!

Jag vet att detta inlägg är fruktansvärt deppigt och tråkigt! Men ibland kan det vara skönt att få ur sig en skopa frustration svart på vitt. Jag kommer säkert med ett gladare inlägg senare idag, eftersom jag nu fått detta ur systemet. Jag mår fortfarande lika dåligt, men jag behöver då inte skriva om det. Inte ett helt inlägg alla fall.

Fast jag kan bjuda på en positiv sak: Wille äter igen. Inte som förr, men mer än inget. Det känns underbart!! Dessutom har han precis duschat och har nu dom finaste lockar en pojke kan ha ♥