Nu har mitt trevliga besök gått, som jag misstänkte så var det jobbigt.
Underbart att prata, känna igen sig, skratta och bara få vara! Men tungt när hon gick..
Tack Lisa <3
Nu ska jag uppdatera om läget. Jag fick träffa min läkare idag, äntligen! Nu vet vi vad som är fel, jag är mano deppressiv, bipolär typ 2.
Att få veta det känns både bra och dåligt.
Det bra är att man kan ge mig rätt hjälp, jag vet att allt som hänt inte beror på "mig", utan min sjukdom. Vad som hänt vill jag inte gå in på, det är för tungt.
Det dåliga är att det känns tungt... På nåt konstigt sätt... Kan inte riktigt förklara varför. Vi visste egentligen att det var såhär, dom förvarnade oss redan i måndags.
Men alla fall, nu sättet dom in rätt mediciner och mina problem lyfts upp! Känns så skönt att nåt händer, äntligen är det på G!!
Jag får ta permission, men jag vågar inte, Jimmy jobbar natt sen sover han på dagarna och jag ska ju då vara ensam... Och med nya mediciner så vågar jag inte, och Jimmy tyckte det var ett bra val att stanna kvar.
Jag ska nu under helgen föra dagbok, det är för att dom ska kunna hjälpa mig att "fånga upp" problemen innan dom blir för stora och svåra att hantera, mest ångest och sömn då...
Sen ska jag läsa på om min sjukdom, ju mer man vet desto bättre är det... Min sjukdom... Det kändes konstigt att knappa in.
Men så är det... Lika bra att acceptera direkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar