Så trött! Jag vet inte, det är inte vanlig trötthet... Varken psykisk eller fysiskt, bara så trött... Eller less kanske man kan säga. Mådde så otroligt bra igår, en evighet sen det var så bra! Och det bästa var att alla i min familj märkte det med och alla verkade så glada, när man ser så inser man hur jobbigt familjen haft det när jag mått dålig
Gårdagen kommer jag bära med mig, mer av den Sandra ska det bli!

Annars så idag har det gått som en berg och dalbana... Glad, arg, besviken, orolig, förväntansfull, nervös, och mycket mycket mer. Det är jobbigt med allt detta ältande, psykoser, sömnproblem och resten av skiten,
Men det jobbigaste har varit jag! Jag glömmer allt! Får för mig saker, förvirrad, snurrar ihop det så pass att jag ringer till Jimmy när han sitter och åker buss... Vore väl inget fel om det hade vart så att jag själv också satt på samma buss och sätet bredvid.... Jag vet inte vad som flyger i mig... Men jag vet varför det blir såhär, dom sänkte en medicin i tisdags och dagen efter var det igång med hallucinationerna. Så det är väl bara att åka ner igen och se. Sen vet jag inte om dom byter medicin från lamotrigin till litium, har fått klåda på kroppen,huvudvärk, sår på läpparna och i minnen, men det är just det med kådan som är det allvarliga,,, och det kom väl som ett brev på posten då det nu är dag 2 med höjd dos. Men vi får se, det blir nog bra det här :-))