Jaha... Då sitter man här. Det känns som att jag varit här en evighet... Jimmy kom med kläder förut, och kan ni gissa vad han hade med sig?! Nej det kan ni inte! Han hade köpt en onepice i lurvigt tyg!! Så nu håller jag mig varm alla fall. Min älskade Jimmy
Men som sagt, känns som en evighet ja.... Imorgon ska jag ha läkarsamtal. Önskar att Jimmy kunde vara med, men han måste jobba. Vi kommer inte träffas förens på onsdag ingen, jobbigt! Ikväll när Jimmy skulle åka så bröt jag ihop fullständigt, har fortfarande ont i ögonen.
Nu ska jag be om nattmedicinen... Har ångest över hur denna natt kommer bli...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar