Japp, så är det. Vi går i väntans tider här hemma.
Om 6dagar är det dags, då kommer lilla "pip" till oss och ska bo.
Lilla Pip är en katt, en liten kattbebis rättare sagt! Nu har jag väntat på honom sen Tusse dog.
Tack vare en vän så hittade vi honom, så jag är så tacksam ♥
Min syster går även i väntans tider, hon har BF om en vecka, så nu kan det ju faktiskt bli vilken dag som! Behöver jag säga att jag längtar så jag håller på att gå sönder?
Tänk att få ta den lilla bebisen, lyfta upp i famnen och bara få mysa.... Pussa, krama och bara njuta. Jag kommer inte ens lämna den till Vickan om den skriker ;-) Eller jo, om den är hungrig så får hon väl "låna" den av mig en stund ;-)
Det är verkligen helt underbart det här, för såhär är det: Jag vill ha fler barn, vi har hela tiden sagt att vi ska ha fyra barn. Nu blir det inte så. Dels för att vi ändrat oss och dels för att jag inte kan vara gravid med dom medicinerna jag äter. Ett barn till passar heller inte ihop med min sjukdom...
Så nu kom ju detta som en skänk från ovan.... Min syster skaffar en bebis istället som jag får mysa med! Kan ju inte bli bättre ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar