Ibland önskar jag att man hade haft ett facit på hur livet skulle bli. Jag kan bara säga att valen jag hade gjort då är mycket annorlunda om man jämför livet jag idag lever....
Skaffat barn relativt ung hade jag nog gjort ändå, dom är inget jag ångrar. Men när det kommer till jobb så hade det blivit annat. Hade nog inte tagit jobbet jag hade och jag skulle tagit jobbet jag nu blev erbjuden.
Är det försent att ändra sitt öde?
Funderar mer och mer på det där med jobbet... Skadar ju egentligen inte att träffas... Kanske kan jobba som inhoppare när någon annan är sjuk, deltid?
Orkar jag med barnen så borde jag orka med ett jobb. Eller?!
Så svårt det ska behöva vara, frustrerad!!!