Då var denna helg gjord.
Relativt smärtfritt dessutom.....

Gjorde som läkaren sa och tog tre tabletter av den nya. Ni som läste igår vet vad jag menar.
Vet inte om det hjälpte nåt direkt.... sov oroligt, vaknade ofta och som jag befarade så blev jag tröttare på morgonen och svårt för att kliva upp.
Så nu vet jag inte... ska jag ta tre och ge den lite tid, eller ska jag helt enkelt skita i vad läkaren sa och bara ta en eller två? Eller ska jag äta dom alls?
Fast det är klart, kan nog inte sluta med den än... inte för sömnens skull, men för annat. Den medicinen skrevs ut för sömnen och psykoser. Och mot psykoser har den ju faktiskt hjälpt, thank good!
Men läkaren i västervik sa att jag skulle äta denna i två veckor, imorgon är det två veckor... läkaren här i stan sa inget om att sluta med dom. Så jag vet varken ut eller in. Skulle ju inte sörja om jag blev av med en medicin... sjukt lång medicinlista jag har nu.
Läkaren var imponerad av att jag ens kunde sitta och vara klar i huvudet?!
Klar och klar... det är ju frågan. Bortser man från dåsigheten, konsten att kunna somna varsom och närsom, minnesluckor och lite till så... ja då är jag nog ganska klar i pallet.

Nej.... jag är nog läkaren på spåret och vet nog vad han försöker med... Skiter i att hjälpas mig för att jag ska tröttna på allt och gå med på inläggning.
Jag kan på sätt och vis förstå läkaren, läggs jag in så kan dom plocka bort mediciner och se vilken jag måste ha och vilken jag klarar mig utan.
Men det är ju inte så lätt... har man en man som jobbar och tre barn att ta hand om så är det inte så bara att läggas in. Det funkar ju inte.
Så ja, jag får väl helt enkelt sätta mig ner, Vänta på att dom har haft sin konferens om mig och så se vad resultatet blir. Fast jag vet redan....
Inläggning och tät pskykolog kontakt för att utreda om det finns någon diagnos.
Men inläggning kommer jag vägra, fast tät kontakt med psykolog och utredning går jag med på.
Fast om dom hittar en diagnos... hur ställer man sig till det?