Denna dag blev inte riktigt som planerat....
Har under en längre tid känt att jag blivit sämre, men har kunnat hantera det, tills nu.
Jimmy  kände att det var lite väl mycket nu, så vi tog beslutet att åka in till akut-psyk.
Nu på eftermiddagarna och kvällarna har jag "yrat" (ungefär som vid feber) och varit väldigt konstig... Pratar med folk som inte finns, varit hyperaktiv, sett saker som inte finns, orolig, ångest... Jag är delvis medveten om vad jag säger och gör, men kan inte stoppa det! Ja, ni hänger med va?
Så efter att Jimmy pratat med dom i Västervik så åkte vi in.
Fick som alltid dra historien om hur man mår, har mått, hur man vill må, och så vidare.
Dom kom fram till att et är ingen av mina mediciner som jag idag äter som påverkar mig så negativt, alla gicks igenom och kollades upp.
Efter mycket nystande kom dom fram till att det nog berodde på sömnen... jag sover otroligt dåligt, svårt att somna, vaknar av att det kryper i kroppen, upp och gå, lägga mig igen, somna och så  börjar allt om.
Så nu fick jag en ny medicin som gör att jag blir riktigt trött, den hjälper även vid psykoser och mycket annat som är fel nu.
Tack och lov så fick jag åka hem, på villkoret att om jag pratar med nåt som inte finns eller blir sådär lustig igen så måste jag läggas in på akut-psyk direkt, jag har längre inget val. både Jimmy och läkaren sa samma sak... så nu håller vi tummarna för att detta funkar och jag får må bra igen.
Fy, det känns så hemskt!! Jag som kommit så långt i arbetet med mig själv, och så händer detta! Varför kan jag inte bara få vara frisk!?
Och snälla ni, tro inte att jag är galen... jag har bara en mindre bra period i livet.,