lördag 22 september 2012

Det är väl lustigt att man aldrig kan bara få må bra!

Igår hade jag en helt underbar dag, jag skrattade, jag umgicks med barnen, jag var ensam med barnen, allt kändes så otroligt bra! Precis som att den här skiten jag lever med varje dag sakta höll på att försvinna.
(Jag vet att den inte gör det, men man måste få drömma ibland. Och hur jag än mår så måste jag ändå få bort massa mediciner)
Men alla fall, jag sövde barnen och fixade med allt sånt. Sen gick det käpprätt åt helvete med allt!
Fick svaga psykoser hela tiden.
Tack och lov så hade alla barn somnat när det började.
Tänkte först skriva och förklara hur det ser ut för mig när det blossar upp, men jag tror inte folk egentligen vill veta det.
Hur länge det varade vet jag inte. Jimmy kom alla fall hem och fick mig i säng.
Fy fan, stackarn jobbar arslet av sig och så kommer han hem till en "galen" fru! Hur han orkar vet i faan... men det är väl inte konstig att han har så mycket ont i huvudet.

Sen till ett litet problem... om jag får psykoser nu så måste jag ringa och kanske komma in till sjukhuset, eftersom medicinerna jag äter uppenbarligen inte funkar.
Men idag hinner jag inte, och Jimmy jobbar natt nu tre nätter framåt.
Och så mitt lilla problem, jag vill inte tjata efter barnvakt åt barnen. Jag vill liksom inte belasta andra för att jag är sjuk.

Well well... vi får se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar