Idag var jag på läkarsamtal... men det hade kunnat kvitta!
Som jag redan visste så skulle jag behöva gå igenom allt igen... många år man ska berätta om.
Det läkaren kom fram till är att han kan inte göra nåt!! Inget!!! Nada!! Så nu sitter jag här, lika dålig som förut... om inte sämre.
Det ända som tjatades om var att jag äter för många mediciner, men dom kan inte ta bort någon av dom. Sen tjatades det om inläggning, så dom kan hjälpa mig med att ta bort mediciner och kolla upp mig. Men nej tack! Inte en chans... även om jag hade gått med på det så hade det ändå inte funkat... Jimmy jobbar så nån måste se efter barnen och den någon är ju jag!
Så nu får jag skjuta på min hälsa och mitt välmående pga det.
Det som däremot sades som kan vara vettigt är att dom ska konferens om mig. Se vad som kan göras och hur jag kan få hjälp. Jag kommer antagligen också få en psykolog att träffa ganska intensivt. Läkaren jag hade idag vill kolla om det ligger någon diagnos som ställer till det.
Och den nyaste medicinen ska jag maxa, jag har blivit tillsagd att ta 3per kväll, men jag tar bara 1-2. Anledningen till att jag tar mindre är för att jag blir så otroligt trött av dom. Men nej, nu ska dosen ökas.... får se om jag tar mig upp från sängen imorgon.
Så nu mår jag inte så bra.... jag vet att läkare inte kan utföra mirakel, men jag hoppades på nån hjälp idag! Bara nåt för att tända hoppet lite. Men nu är det helt släckt, det är svart!
Förbannadt också att de inte kan hjälpa dej.men om du får någon från hemsjukvården att ha koll när de tar bort mediciner då.det kanske inte går.jag tycker bara så jäkla synd om dej som ska behöva må så här.många kramar från madde
SvaraRaderaTack, kunde inte sagt det bättre själv! Det är fruktansvärt jobbigt att bara gå och vänta på att nåt ska hända. Jag har inte den blekaste aning om när konferensen ska bli, och bara det är ju frustrerande. Men jag vet inte... känns som att jag orkar inte tjata om hjälp mer, det hjälper ju liksom inte.
SvaraRaderaKram på dig vännen.