Idag har vi tagit ungefär 3 steg bakåt. Jag syftar nu på Willes toalett-träning.
Vi är bara på dag 3 men under dom första 2 dagarna gick det ju så smidigt!! Inga olyckor alls.
Idag har det inte skett annat än olyckor... Men eftersom vi nu är på dag 3 utan blöja så känns det om möjligt ännu viktigare att bita ihop och fortsätta. Det vore rent av elakt mot pojken att ta på han blöja igen. Så nu är det bara för mig och Jimmy att bita ihop och köra vidare i det här racet! Men när det gäller sånt här så får man ju räkna med bakslag, men med det sagt så betyder det inte att det är mindre tråkigt för det. Men som sagt, BIT IHOP FÖR TUSAN!
Sen ska väl inte jag klaga, sover ju mest bort hela dagarna igen så den det drabbar hårdast är Jimmy.
Men tyck nu inte synd om honom. Barnen håller mig nämligen uppe om nätterna, så dels därför min trötthet (och alla mediciner och uvi). Igår kom först Wille, han hade tappat bort sin napp. In och leta och så söva om. När jag sen gick och la mig så dröjde det inte länge fören Julia kom och självklart är det mig barnen ska ligga på! Okej, jag överdrev lite där, dom ligger inte PÅ mig, men så nära det bara går, och allt detta bökande. Jimmy ligger där och får sova vidare utan att ens märka av att vi har en massa ungar i sängen.
Han är nämligen otroligt svårväck, till skillnad på mig. Man skulle ju kunna tro att med alla mediciner så sover jag gott, men icke. Jag vill inte ens tänka på hur dåligt jag skulle sova utan alla mediciner...

Näha, nu är det dags att slita sig från datorn och göra lite nytta. Maten kallar!