Jag har fått en dum ovana... Varje natt (eller morgon) så vaknar jag vid fem och har så svårt att somna om. Man vill ju inte gärna gå upp vid den tiden! Oftast så brukar jag bara ligga och glo i taket, men inatt hade jag annat att glo på. När jag vänder mig om ligger lilla Wille hos oss ♥ Så mysigt det är att ligga och titta, krama och gosa med en liten kille som befinner sig i drömmarnas land. Och jag har tidigare nämnt att hans tal har kommit igång, mycket mycket prat nu hos lilleman. Till och med i sömnen... Vad han pratade om vet jag inte, men gulligt var det.

Det där med att ha barn i vår säng är en ganska ny sak. Eller nu har det ju pågått sen års-skiftet, men innan dess. Vi har alltid varit noga med att barnen ska sova i sina sängar och det har förr gått bra. (Självklart gäller inte det vid mardrömmar, sjukdomar eller liknande)
Men sen års-skiftet så har vi barn hos oss varje natt känns det som. Ett mirakel om man vaknar och inga barn ligger i sängen. Att detta ändrats beror på lathet hos mig och Jimmy. Så mycket lättare att bara bära med sig barnet in till vår säng och somna om. Nåja, vad gör väl ett eller fler barn i sängen!