Varför kan jag inte må som jag ser ut!!!?

Jag får så ofta nu höra att jag ser och låter så pigg!
Men varför gör jag såhär, varför tar jag på mig den där masken och spelar lycklig?
Jag mår allt förutom bra just nu... och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Idag pratade jag med hon jag går på samtal hos och hon insisterade på att jag skulle kontakta psykakuten i västervik.... Här i stan finns det inte tid att få... hur sjukt är inte det?!
Så nu vet jag inte hur jag ska göra... ska jag försöka stå ut ett tag till och se om det vänder, eller ska jag åka in och kanske få hjälp?
Sen är det ju det där med barnen... var gör jag av barnen?! Jag kan verkligen inte ta dom med mig... och Jimmy... jag vill inte åka själv, hur dumt det än låter så vill jag inte, och vågar inte!

Jag ger det nog en stund till, sen får vi se hur jag gör.
Skit, skit, skit också!!!
Är så trött på det här nu! Jag vill må bra, jag vill hitta mitt gamla friska jag... om jag nu någonsin egentligen varit frisk?
Jag är så less på att vara drogad med diverse läkemedel... Aldrig få vara riktigt lycklig...
Att alltid befinna sig på den där grå gränsen.... Skratt och gråt ligger så otroligt nära hela tiden. När jag bör skratta så kan jag falla i gråt. När jag normalt sett bör gråta så kan jag brista ut i skratt!

Funderar starkt över att bara sluta med alla mediciner... bara för några dagar och känna efter om jag kan hitta mig själv. Men samtidigt så vet jag bättre än att göra det... Tror nog det kan bli rent ut farligt att bara sluta med allt... Och få det värre vill jag ju inte!